Att Skistar ser en mer avvaktande konsument inför vintern är i sig inte förvånande. Men det är intressant – och kanske lite bekvämt – att tolka det som ett generellt uttryck för återhållsamhet. För samtidigt ser vi något helt annat i bokningsmönstren: suget efter utlandsresor har ökat stadigt sedan sommaren.
Detta sker i takt med att de ekonomiska signalerna blivit allt mer positiva. Inflationen har bromsat in, räntorna är på väg ned, skattelättnader har presenterats, energipriserna har stabiliserats och kronan har stärkts. Lägg därtill att Consumer Confidence Index nu stiger ganska brant, visserligen från låga nivåer – men ändå tydligt uppåt. Svensken är inte längre lika nedstämd kring sin privatekonomi.
Så varför tvekar man då inför fjällsemestern?
Svaret är sannolikt mer konkret än konjunkturellt. Snöbrist är en uppenbar faktor. Klimatförändringarna är inte längre en abstrakt framtidsfråga, utan något som påverkar semesterupplevelsen här och nu. Förra vintern bjöd på fler bilder av lera än puder, och det satte sina spår i konsumenternas minne. Att då förvänta sig samma betalningsvilja som under klassiska “vintervintrar” är optimistiskt.
En annan faktor är prisbilden. Liftkort, boende och kringkostnader har nått nivåer som får allt fler att jämföra. Och när jämförelsen väl görs blir den ibland brutal: för samma – eller till och med lägre – pris går det att få sol, värme, fungerande infrastruktur och betydligt större förutsägbarhet utomlands. Flygbiljetterna må vara dyra i vissa perioder, men helheten upplevs ändå som mer prisvärd.
Till detta kommer förtroendefrågan. Förra vinterns kundhantering har lämnat en eftersmak hos många. Upplevelsen av att betala fullt pris för en produkt som inte riktigt levererade har gjort konsumenterna mer försiktiga. I dag är resenären både mer påläst och mer benägen att rösta med plånboken.
Det betyder inte att svensken slutat resa – snarare tvärtom. Men kraven har ökat. Man accepterar inte längre vad som helst, till vilket pris som helst, bara för att det är “nära” eller “tradition”.
För resebranschen är detta en viktig påminnelse: det är inte alltid makroekonomin som avgör, utan upplevt värde, förtroende och leverans. När konsumenten känner framtidstro vill hen resa. Frågan är bara vart.
Det handlar alltså kanske inte om att konsumenterna håller hårdare i plånboken generellt. Snarare om att de blivit mer selektiva. Och i den selektiviteten tycks utlandsresan just nu vinna över fjällen.
