Just nu ser det ut som att bakslaget för SAS är något mindre illa än det för Norwegian. SAS backar enligt uppgift cirka 75 procent medan Norwegian ligger tunga dryga 90 procent back. Norwegian har också gått ut med att man antagligen kommer behöva mer pengar redan innan året är slut. Kommer man få det? Det vet vi inte, men ingen händelse skulle vara mer positiv för SAS än att Norwegian lägger sig med benen i vädret.

Tyvärr inga goda nyheter för oss som inte har en ägarrelation till SAS utan endast en kundrelation. Utan konkurrens försvinner den prispress som konkurrensen SAS-Norwegian har inneburit på många inrikes- och utrikeslinjer i Skandinavien. Det betyder att SAS kan sätta priser där man som resenär endast har tåg eller bil som alternativa resmöjligheter. Det betyder att priserna kommer att gå upp. Rejält. Då skull tyrannosaurus-SAS kunna börja äta sig fet.

Men affärsvärlden och naturen är skoningslösa platser för den som inte är anpassningsbar. Finns det mat och näring någonstans flockas snabbt rivaler om bytet. Faller Norwegian död ner finns flygplanen kvar. Så frågan är: Hinner SAS äta sig fet? I skyn seglar redan några gamar och bevakar det vacklande Norwegian. Ryanair är väl den största och vid god vigör med välfylld kassa. Är gamarna snabba och får i sig det mesta av kadavret blir det kanske inte mycket kvar till SAS ändå.

Den bördiga resemarknadssavannen har blivit en torr spököken. Tills regnet kommer gäller: ”att äta eller ätas”. Men när kommer regnet och hur mycket kommer? Aldrig har väl den slitna klyschan: ”Den som lever får se” känts mer relevant.