”När de stod utanför den röda tegelbyggnaden märkte dock ingenjörer att museet sjönk 15 centimeter åt sidan”

Hotet mot Nederländerna såg länge ut i att bestå av översvämningar. Men nu visar det sig att sommarens torka kan innebära en lika stor katastrof.

På Amsterdams Rijksmuseum finns unika verk av Rembrandt, Vermeer och Van Gogh. När de stod utanför den röda tegelbyggnaden märkte dock ingenjörer att museet sjönk 15 centimeter åt sidan.

Liksom de flesta byggnader som byggdes före 1970 vilar Nederländernas nationalmuseum på en grund av trästolpar – cirka 8 000. Men torra somrar har fått grundvattennivåerna att sjunka. Då blottas stolparna som börjar ruttna. 

Holländarna länge har fruktat att klimatförändringarna skulle göra att deras hem uppslukas av stigande havsnivåer. Men Europas rekordstora torka med för lite vatten, kan också innebära en katastrof. Så många som en miljon holländska hus byggda på pålfundament har liknande problem som Rijksmuseum och riskerar att kollapsa.

Att ta itu med problemet och kan kosta så mycket som 100 miljarder euro för att åtgärda alla hus som sjunker på grund av att grundvatten drar sig tillbaka, enligt Peter Boelhouwer, professor i bostadssystem vid Delfts tekniska universitet. 

Svamparna ”äter bokstavligen bort trästolparna till den grad att de förlorar stabilitet”, säger Maarten Kuiper, en hydrogeolog på ingenjörsföretaget Dareius, som anlitades för att hjälpa till att rädda Rijksmuseum till Bloomberg. 

– De är verkligen långsamma och tysta mördare.

När måste holländarna ompröva sin strategi för vattenförvaltning: att försöka låsa in grundvatten i stället för att hålla havet ute.

Kuiper och hans team installerade ett infiltrationssystem på museet, som leder vatten från en damm för att förhindra att jorden torkar ut. 

Ett sådant system skulle kunna användas för att skydda bostäder, med en vattenpump och sensorer installerade för bostadshus. Det skulle minska den period som fundament exponeras för luften under torrperioder och bromsa rötan. Utan sådan sanering skulle hem kunna kollapsa inom ett decennium om inte pålar byts ut, hävdar experterna.

Även med tillräcklig finansiering kommer en brist på kvalificerade ingenjörer att bromsa saneringsinsatserna, enligt Jaap Estié, ordförande för Dutch Foundation Builders’ Association. Han uppskattar att det bara finns cirka 25 företag i Nederländerna som kan utföra arbetet. Kapacitetskrisen förvärras av brister i globala leveranskedjan för byggmaterial och glödhet efterfrågan på bostadsmarknaden.

Teknikerna som utvecklats i Nederländerna skulle kunna gynna städer som Venedig, Göteborg i Sverige och flera städer i Baltikum där pålfundament är vanliga.

– Nederländerna är ett land där kunskap och förvaltning av vatten alltid har varit en mycket stor exportprodukt. Om vi samlar kunskapen här kan vi hjälpa andra delar av världen som har liknande problem, säger Jaap Estié.