Hotellet i Quebec City var förbokat, och det förklarade jag på engelska för receptionisten. Hon tittade misstänksamt på oss gäster och förklarade att här pratar vi franska. På franska, naturligtvis. Engelska? Non, merci!

De årsrika minns möjligen när Frankrikes president Charles de Gaulle ställde till skandal i Montreal 1967. Under ett officiellt besök i Kanada ställde han sig på hotellbalkongen och höll ett spontant tal:

”Vive Montréal ! Vive le Québec !” och fortsatte: ”Vive le Québec libre !” 

Lyssnarna jublade, men den kanadensiska regeringen bävade. Och separatisterna i Quebec fick ny luft under vingarna. 

Den kanadensiska konstitutionen från 1867 ger redan den rätt att använda båda språken i exempelvis parlamentet och domstolar. Men steg för steg har tvåspråkigheten förstärkts, och alla officiella handlingar finns både på engelska och franska.

Men när Quebecs parlament nyligen antog språklagen Bill 96 så var det som ett eko av de Gaulle. Även om konsekvenserna beskrivs lite olika.

Men den ska kunna leda till att exempelvis en läkare inte tillåts, ens i avskildhet på sitt eget kontor, att prata med sin patient på engelska – eller något annat språk än franska – även om det är det språk som båda parter föredragit. 

Fast Quebecs premiärminister François Legault som representerar separatistiska Coalition Avenir Québec (och för övrigt har en bakgrund som grundare av flygbolaget Air Transat) förklarade att de var bara överdrifter:

– Jag vet att det finns några som lägger bränsle på elden genom att hävda att Bill 96 kommer att förhindra engelsktalande quebecer från att ta emot hälsovård på engelska. Vi har åtagit oss att skydda din tillgång till hälsovård på engelska. Det är ett historiskt löfte som vi kommer att hålla, sa Legault.

Men lagen kräver att statliga myndigheter, inklusive hälso- och sjukvården, ska kommunicera med allmänheten på franska utom ”där hälsa, allmän säkerhet eller principerna om naturlig rättvisa kräver det.”

Lagen säger också att myndigheter kan använda ett annat språk än franska till invandrare som kommer till Quebec, men endast under de första sex månaderna efter deras ankomst.

Lagen utvidgar språkstadgan till att omfatta småföretag med 25 eller fler anställda, när den tidigare tröskeln var på 50 anställda. Office québécois de la langue française ska också ges befogenheter att göra ”husrannsakan” och beslagta dokument utan att behöva en fullmakt för att inspektera företag och säkerställa att de följer språklagen.

De franskspråkiga i Kanada utgör en fjärdedel av befolkningen. I Ontario, den största provinsen, talar 82 procent engelska, i Quebec, den näst största talar 82 procent franska.

Redan att Ottawa blev landets huvudstad anses hänga ihop med att göra både quebecer och ontariobor nöjda, den ligger på gränsen mellan de två provinserna.

1995 hölls en folkomröstning i Quebec där befolkningen med knapp marginal sa nej till att bryta sig ur Kanada. Men 2006 fick faktiskt Quebec status som nation, även om de fortsatt tillhör federationen Kanada.