Det är i en intervju med Travel Trade Gazette som Dubrovniks borgmästare Mato Franković berättar om förändringsarbetet och vad andra destinationer har att lära. När han tillträdde det politiska ämbetet 2017 var kritikerstormen mot hur de stora turistmängderna hanterades redan ett faktum. En rubrik i The Telegraph sammanfattade stämningsläget: ”Folkmassor och kryssningsfartyg har ’förstört’ Dubrovnik”. Det tidigare så eftertraktade resmålet hade blivit en varningens exempel. CNN Travel placerade staden på en lista över destinationer resenärer borde överväga att undvika.
Bakgrunden var den lavinartade popularitet som följt på Game of Thrones. Dubrovnik – vars gamla stad är världsarvslistad och under många agerade inspelningsplats till succéserien – drabbades av sin egen berömmelse. Trängsel, försämrad besöksupplevelse och lokal frustration blev en realitet.
– Det kändes som ett angrepp på vårt sätt att leva. Det var en väckarklocka. Jag visste att vi måste agera. Inte tillfälliga eller kosmetiska förändringar, utan en långsiktig plan som skulle skydda både vårt arv och vår livskvalitet, minns Mato Franković, som själv är uppvuxen i Dubrovnik.
Att bromsa massturismen var inte enkelt – och långt ifrån riskfritt. Dubrovniks ekonomi är starkt beroende av besöksnäringen. Men Mato Franković valde att gå på djupet: i stället för att vända ryggen åt kryssningsindustrin sökte han upp den. Genom möten med Cruise Lines International Association lyckades Franković samla rederiernas högsta ledning. Resultatet? Ett nytt samarbetsavtal.
Sedan 2019 får maximalt två kryssningsfartyg lägga till i staden samtidigt. De måste dessutom stanna i minst åtta timmar. Därmed ges fler möjligheter till spridning av besökarna, något som Mato Franković poängterar i intervjun med TTG.
– Kryssningspassagerare kom, tog några bilder och åkte sedan, för det fanns inte mer tid.
Utöver reglering av kryssningstrafiken har staden också minskat antalet uteserveringar och souvenirstånd i den historiska stadskärnan. Ett digitalt Dubrovnik Pass har införts, och turistbussar måste förboka ankomsttider. Med hjälp av sensorer övervakas nu besöksflöden i realtid; information som även analyseras av Dubrovniks universitet.
– Tack vare personräknarna och smart analys har vi lärt oss att sprida besök mer effektivt och justera ankomsttiderna, särskilt från fartyg och turistbussar, förklarar Mato Franković.
Resultatet är konkret: flödestätheten har minskat med nästan 50 procent. Även reaktionerna har förändrats. Den initiala kritiken från lokala företag, rädda för att förlora viktig inkomst, har börjat vändas till tacksamhet.
– En morgon gick jag längs Stradun och hörde en lokalbo säga ”äntligen kan vi andas igen”. Den kommentaren stannade kvar hos mig. Då visste jag att vi var på rätt väg, säger Mato Franković.
I dag är Dubrovnik ett internationellt exempel på hur överturism på ett effektivt sätt kan hanteras utan att strypa turismen. Ansvariga i städer som Barcelona, Paris och Venedig följer utvecklingen noga. För Mato Franković är det avgörande att inte glömma bort att städer är hem, inte bara destinationer.
– Invånarna, de är de viktigaste. Servitörerna, receptionisterna, taxichaufförerna… Du vill att de ska vakna på morgonen med ett leende, för det är de som levererar upplevelserna.
Mato Franković är återvald som borgmästare. Även om insatserna visat sig framgångsrika är arbetet enligt honom inte färdigt. Nästa steg handlar om att utveckla infrastruktur och främja mindre kända delar av regionen, för att minska trycket på Dubrovniks gamla stadskärna. Målet är ett staden ska fortsätta glänsa – inte bara för turister, utan för de som bor där året runt.
