Fredagspanelen denna vecka består av Johan Söör, vd First Camp, Sofi Cederlöf, marknadschef på Flygresor.se, SRF:s vd Didrik von Seth, flyganalytikern Jan Ohlsson, reseexperten Mats Nyblom, Fredrik Henriksson, Kommunikations- och hållbarhetschef på Ving och Pauline Tamleht Ljungberg, Communication Manager Scandic.

Personal som gör inlägg på sociala medier kan vara en tillgång, men också ett problem. Vad tycker du och din arbetsgivare om detta?

Pauline Tamleht Ljungberg, Communication Manager Scandic: Medarbetare är en viktigt kanal för att bygga stolthet kring ditt varumärke. Vi har precis som de flesta företag en värderingsstyrd policy för sociala medier som våra medarbetare tar del av. Medarbetare kommer alltid att prata med varandra, detta oavsett policy kring personalens aktivitet i sociala medier. Vi ser att våra medarbetare ofta självmant delar olika inlägg och initiativ om Scandic, oavsett hur det går för oss, vilket säger en del om att det finns en fin emotionell koppling mellan anställda och företaget.

SRF:s vd Didrik von Seth: Det borde alltid vara en tillgång för företaget. Annars har du andra problem.

Fredrik Henriksson, kommunikations- och hållbarhetschef på Ving: Våra kollegor är våra främsta tillgångar och ambassadörer. Vi är många som är stolta och gärna visar upp våra fantastiska varumärken, produkter och destinationer. När man tydligt representerar företaget är det förstås också viktigt att man agerar med sunt förnuft och i enlighet med ett företags värderingar och policies.

Flyganalytikern Jan Ohlsson: Det ska av vägas mot yttrandefrihet. Alltför hårt styrda företagskulturer brukar ofta i längden medföra badwill för varumärket eller när saker väl läcks framstå som mindre trevliga. I servicebranschen särskilt kan då varumärken lätt få ett löjets skimmer över sig. Ett serviceföretags positiva anda måste nånstans vara äkta/kännas äkta.

Johan Söör, vd First Camp: Engagerade medarbetare får mer än gärna vara aktiva i sociala medier, så länge det görs på ett rimligt sätt och inte står i strid med policies. Det specifika fallet med SAS-piloten vet jag inget om och ska inte kommentera.

Mats Nyblom, vd SRJ(k) AB: Ett mycket komplext område. Situationen varierar dessutom från bransch till bransch. Om vi tar resebranschen och sociala media riktat mot privatpersoner: De som vill göra denna typ av inlägg i sådana medier är i allmänhet människor som har ”livsstilsjobb”, det vill säga en viktig del i den personliga identiteten består av jobbet. Gäller piloter, men också till exempel lokförare. Är man då extrovert lagd vill man visa upp denna del av personligheten.

I praktiken sällan ett problem eftersom de flesta vill på sociala media framstå i positiv dager. Intresset är i de flesta fall inriktade på att berätta om jobbet som sådant och inte specifikt företaget.

Problemen är om inläggen skadar företaget. Det kan vara lättare än man tror som anställd att via bilder och text sprida företagsintern information. Inläggen får ju inte heller visa att de tar fokus från det som är de ordinarie arbetsuppgifterna. Ännu värre, men ovanligt, är om en konflikt med företaget ventileras i dessa kanaler.

Vad man får göra är att ha en bra och kommunicerad policy och med varsam hand justera det som kan gå fel.

Det är fel väg att försöka förbjuda de anställda, vilket kommer upplevas som negativt. Dessutom sannolikt inte lagligt.

Motivera ditt svar.

Pauline Tamleht Ljungberg, Communication Manager Scandic: Med tanke på min yrkesroll, gör jag det ganska sällan. Jag försöker hålla isär jobbet och det privata. Det senaste jag delade var på LinkedIn, om Scandics nya hybridmötesstansning.

SRF:s vd Didrik von Seth: Personligen tröttnade jag på sociala medier när en vän ”checkade in” på toaletten.

Sofi Cederlöf, marknadschef på Flygresor.se: Flygresor.se har företagskonton på sociala medier.

Flyganalytikern Jan Ohlsson: Som egenföretagare är det nödvändigt. Men det blir mer som ett slags offentlig dagbok; ett slags minnes notat om vad som blev rätt eller borde gjorts annorlunda.

Mats Nyblom, vd SRJ(k) AB: Jag gör dessa inlägg på de mer professionella nätverken som främst LinkedIn och i någon mån Twitter. Det handlar om branschspecifika frågor. Jag är inte särskilt aktiv på till exempel Facebook, men där skulle jag inte beröra arbetsrelaterade företeelser.

Johan Söör, vd First Camp: Jag använder särskilt LinkedIn som är ett jättebra verktyg för att nå bland annat potentiella jobbsökande, samarbetspartners och investerare, och även för att skapa engagemang bland medarbetare. Ofta är det enklare att få bra organisk räckvidd där än på till exempel Facebook.

Twitter har jag testat ibland men brukar snabbt logga ut efter att ha blivit förskräckt av den låga nivån på debatten.

Fredrik Henriksson, Kommunikations- och hållbarhetschef på Ving: Som kommunikationschef lyfter jag våra varumärken, vårt hållbarhetsarbete och nyheter, samt deltar i debatten både i företagets och mina egna kanaler.

Motivera ditt svar.

Pauline Tamleht Ljungberg, Communication Manager Scandic: Att ljud är stort på internet är ingen nyhet, men det är för tidigt att säga huruvida Clubhouse är en fluga eller här för att stanna. Just nu är det nyhetens behag och jag tror inte att det är svart eller vitt. Däremot är jag övertygad om att beteendet är här för att stanna, och det har ingenting med pandemin att göra.

SRF:s vd Didrik von Seth: Har inte kollat på det.

Fredrik Henriksson, Kommunikations- och hållbarhetschef på Ving: Ett fantastiskt spännande fenomen, som exploderade på bara ett par dygn. Själv försöker jag fortfarande lära mig, och utmaningen är att det är många spännande samtal som pågår samtidigt. En rolig liknelse jag läste om var att se det som ett digitalt Almedalen. Även där pågår ett enormt utbud av samtal samtidigt och man missar säkert en hel del intressant, men kan säkert lära sig och utvecklas i de samtal man tar del av.

Flyganalytikern Jan Ohlsson: Sociala medier är nödvändiga, men får inte bli uppslukande. Så man måste göra ett urval.

Mats Nyblom, vd SRJ(k) AB: Har inte själv använt Clubhouse. Förstår att det är en form av röstchatt indelad i rum. Man kan ju tänka sig en massa tillämpningar. Kan en flight eller ett tåg bli ett rum (kan man få simultanöversättning? En begränsning för alla multi-taskare måste ändå vara att man kan bara vara i ett rum samtidigt och man kan då inte prata med någon annan, eller lyssna på radio eller se en film samtidigt. Där är text-meddelanden överlägsna.

Johan Söör, vd First Camp: Clubhouse känns som en blandning av en digital Almedalsvecka och chattjänsten IRC som fanns i slutet av 90-talet. Alltid spännande med nya tjänster men jag har själv hittills inte blivit ”hooked”.