Annons:

Premium

SAS lämnar börsen – Apollofonden vill ha 70 procents ägande

SAS planerar att lämna börsen och arbetet med en avnotering är så långt framskridet att det kommer att vara "mycket överraskande" om SAS fortfarande är ett börsnoterat bolag till hösten, hävdar källor till danska Berlingske. Text: Janne Sundling

”Apollo vill gärna sitta på en så stor andel av SAS som möjligt, säger en källa”

Det skulle göra att bolaget bara kommer att ha två ägare: den danska staten och den amerikanska kapitalfonden Apollo.

Processen inleddes i vintras. SAS presenterade en omfattande sparplan vars syfte var att skapa ett flygbolag som var bättre rustat att klara den hårda konkurrensen inom flygbranschen.

Planen innebar stora besparingar, nya kollektivavtal med de anställda och ett stort kapitaltillskott. För att få SAS igenom krisen gick sedan flygbolaget in i en amerikansk Chapter 11-konkurs, vilket skulle säkra nya avtal med bolagets borgenärer.

Samtidigt ingick SAS ett avtal med Apollo som lånade ut SAS drygt fem miljarder kronor till hög ränta. Avtalet gjorde det möjligt för amerikanerna att omvandla skulden till aktier.

Enligt Berlingskes uppgifter kommer Apollo köpa fler aktier och kapitalfonden siktar på att få en ägarandel på över 70 procent, medan den danska staten har resterande aktier.

Bolaget jobbar också på ett aktieägaravtal som bland annat innehåller ett antal villkor som danska staten ställer och som sannolikt bland annat rör SAS position på Köpenhamns flygplats.

Med ett scenario med bara två aktieägare blir det ointressant att låta SAS vara kvar på börsen.

– Det är nu så gott som säkert att SAS tas bort från börsen, säger en centralt placerad källa med stor kunskap om processen till Berlingske.

Enligt europeiska regler kan Apollo, som en amerikansk fond, inte äga mer än 50 procent av aktierna i ett europeiskt flygbolag.

Men Apollo är ändå övertygade om att de europeiska myndigheterna kommer att tillåta dem att gå över 70 procent, eftersom en stor del av fondens kapital kommer från europeiska investerare. En del av fondens yttersta ägare är alltså europeiska, och detta kommer att positionera Apollo annorlunda än en rent amerikansk ägd fond.

Om man lyckas få ett godkännande kommer det öppna för Apollo att köpa ut de andra aktieägarna.

Inledningsvis kommer alla nuvarande aktier att nollställas när konkursprocessen är över. Efter detta kommer ett antal borgenärer att få sina skulder omvandlade till aktier.

Det handlar bland annat om Norge och Sverige som kommer att ha mindre aktieinnehav. Flera andra borgenärer blir också aktieägare. Enligt uppgifter ska Apollo vara redo att köpa de aktierna.

– Apollo vill gärna sitta på en så stor andel av SAS som möjligt, säger en källa.

Samtidigt har SAS startat den processen som ska undersöka möjligheterna att få in nya investerare. De har tidigare uppgett att man försöker ta in totalt 9,5 miljarder kronor. 

Men det kan enligt Berlingske visa sig vara en skenprocess, för med förra sommarens avtal har Apollo faktiskt kontroll över mycket av det som kommer att ske under det kommande ägarbytet.

Ändå är det enligt flera källor ännu inte helt bestämt om SAS lämnar börsen. Om Apollo hoppar av avtalet kan det öppna en liten möjlighet för en fortsatt börsnotering.

– Det finns fortfarande en teoretisk möjlighet att det kommer in fler investerare som inte vill ta över bolaget helt. Men jag ser just nu det scenariot som i stort sett otänkbart, säger en källa till Berlingske.

Danska staten har sagt att den endast kommer att gå med på en kapitalökning under vissa särskilda villkor. Därför kommer det sannolikt att bli ett aktieägaravtal, som säkerställer att den danska staten får inflytande vid betydande förändringar i SAS. Det kan handla om förändringar i ledningen, stora avyttringar eller så kan det handla om SAS roll på Köpenhamns flygplats.

SAS

”Jag kan bara tillskriva det hoppet, för det har ingen mening”

Det är samtidigt oklart vilka planer Apollo har för SAS. Men enligt vissa källor vill Apollo inte att SAS ska omvandlas till ett lågkostnadsbolag utan snarare behålla nuvarande position där priserna är något högre men där kunderna samtidigt får lite bättre service , flyg till de mest centrala flygplatserna och vid de bästa tiderna.

Det finns några andra kapitalfonder som också undersöker möjligheterna att köpa sig in i SAS. De kommer dock bara ha möjlighet att gå in om den amerikanska fonden drar sig ur det avtal Apollo ingick med SAS i somras.

– Det mest troliga är att Danmark och Apollo hamnar som ensamma ägare, och att SAS tas bort från börsen. Det finns andra aktörer, men Apollo har varit väldigt nära företaget i mer än ett halvår, och därför är det klart att de passar bäst, säger en källa.

De största förlorarna blir de nuvarande aktieägarna i SAS. Nu verkar det som att de kan vinka hej då till de sista värdena.

De nuvarande borgenärerna gör mycket stora nedskrivningar och lämnar inte något till aktieägarna.

Konstruktionen skulle innebära att den danska staten måste skjuta till nytt kapital om den vill landa på mellan 21,8 procent och cirka 30 procent, som den tidigare har förespråkat.

SAS-aktien sjönk med åtta procent på tisdagen, men bolaget har fortfarande ett marknadsvärde på 1,7 miljarder danska kronor

Jacob Pedersen, chef för aktieanalys på Sydbank, har länge rekommenderat en försäljning av SAS-aktien och han kan inte finna mening med den prissättningen.

– Det är nära 1,7 miljarder DKK för mycket. Det är en av de saker som jag, efter 20 år som analytiker och chef för aktieanalys, inte har någon bra förklaring till. Jag kan bara tillskriva det hoppet, för det har ingen mening, säger Jacob Pedersen.

– Eftersom kapitalanskaffningen har startat exakt idag vet vi inte om de investerare som så småningom kommer att investera i SAS föredrar ett börsnoterat eller onoterat bolag, säger Alexandra Lindgren Kaoukji, SAS presschef i Danmark.

SAS grundades 1946 av Danmark, Norge och Sverige. När flygmarknaderna 1992 öppnades för fri konkurrens, började problemen för SAS.

2018 fick Norge nog och valde att sälja sina SAS-aktier. Sverige stöttade under den första fasen av coronakrisen, men har nu vägrat att bidra med mer pengar.