“De två stationer som har tappat mest (55 procent resp 43 procent) är ”Stadshagen”, där regionens Trafikkontor (SL) har sitt huvudkontor, och ”Solna Strand” där Trafikverket har sitt största Stockholmskontor”

Dagen före julafton förra året gick regeringen ut med att det inte skulle bli några nya höghastighetsstambanor i Sverige. Man pausade de pågående projekten Göteborg – Borås och fyra spår Lund – Hässleholm, De var planerade som första etapper i sådana nya stambanor. Trafikverket fick i uppdrag att utreda alternativa lösningar där fokus inte skulle ligga på snabb fjärrtrafik utan på arbetspendling och godstrafik. Trafikverket redovisade dessa utredningar den 26 juni i år och förra veckan beslutade regeringen att åter aktivera projektet men med något förändrad profil. Tidshorisonten är lång, ny järnväg Borås – Göteborg kan stå klar 2038 och fyrspåret Lund –Hässleholm någon gång 2043-44.

En första reflektion: Man kan fundera på vilka grunder regeringen ser arbetspendling som en ”framtidsprodukt”. Generellt har kollektivtrafiken inte återhämtat sig efter pandemin. Distansarbetet har ökat. Till exempel redovisade DN i augusti att 96 av 100 T-stationer i Stockholm har tappat resenärer om man jämför första månaderna i år med samma period 2019. Belysande är…