Avtalsrörelsen går in i sitt slutskede under februari. I mars tillsätts opartisk ordförande och den 1 april ska de nya avtalen som sätter märket för hela arbetsmarknaden var påskrivna. Alternativet är konflikt, vilket ytterligare skulle fördjupa lågkonjunkturen.

Facken har krävt 4,4 procent samt en lägstalönesatsning på upp till 1 600 kronor i månaden, vilket arbetsgivarna motsätter sig. De vill hellre se lägre ingångslöner för att underlätta inträde på arbetsmarknaden.

Besöksnäringen har en stor andel anställda med löner under 27 100 kronor, som blir brytpunkt för låglönesatsningen. De skulle då få krontalspåslag betydligt över 4,4 procent eller den nivå där avtal kan förväntas landa.

Intresseorganisationen Företagarna, vars medlemmar ofta saknar kollektivavtal eller hängavtal med något fackförbund, deltar inte i förhandlingarna, men följer i allmänhet märkets lönenivåer:

– De flesta besparingar är redan gjorde i företagen, säger chefsekonomen Johan Grip till DI. Då återstår att ta ut högre priser, vilket driver på inflationen.

DI har också intervjuat Marcus Östlundh, vd för HKC Hotels, som listar kostnadsökningarna: Höjda hyror, elräkningarna, livsmedelsinköp, höjd alkoholskatt och upptaxerade fastighetsvärden.

– Jag får inte ihop ekvationen, säger han. Branschen har inte råd med femprocentiga lönepåslag om inte arbetsgivaravgifterna sänks.

Samtidigt ser han hur bristen på kompetent personal ger facken ett trumfkort i förhandlingarna:

– Så länge det är svårt att få tag i personal kan man driva på i en förhandling. Det är upplagt för konflikter. Men alla får det tuffare, även de anställda, så jag tror att båda sidor har förståelse för motparten.