Fjolårets minskning kan till viss del bero på att pandemin ännu påverkade våra resvanor. Men en rad andra faktorer spelar troligen in även, och det är svårt att veta vad som påverkar mest, enligt Simon Posluk, enhetschef på Transportstyrelsen.

– Det finns ett starkt samband mellan hushållens ekonomi och resandet, men intressant nog såg vi redan 2018 en avmattning av efterfrågan, särskilt på inrikes flygresor. Så det handlar inte bara om en effekt av krig och pandemi och annat elände, utan det kan även bero på förändrat beteende där både digitala vanor och klimatskäl kan spela in, säger Simon Posluk.

Oavsett orsak tycks siffrorna vara del av ett trendbrott. Länge pekade vårt flygande stadigt uppåt: Åren 1990–2017 ökade svenskarnas flygande med i drygt 3 procent per år, mätt som antal flygkilometer.