”Han såg möjligheter i allt och hade en särskild förmåga att skapa sammanhållning som ledde till framgång”
Jag har idag fått ett tråkigt meddelande, att ytterligare en Resokamrat, vän, familjefar, mentor och fantastisk hotelier har lämnat oss. Josef Darius somnade tyvärr i söndags in, visserligen fridfullt, omgiven av Elsbeth och Gitte. Hårt märkt av sin cancer sjukdom klarade Josef uppenbarligen inte mer. Jag träffade Josef i somras och det är jag personligen glad för, men redan då var det en trött och märkt Josef som var på hemmaplan. Vi fick ett trevligt samtal om det mesta och ingen av oss ville se det som det sista mötet. Tyvärr blev det verkligheten och jag har det samtalet/mötet som ett mycket positivt minne.
Josef var min mentor och den person som satte fart på min karriär. Efter att lärt sig till kock i familjens verksamhet landade han i Sverige och väl där så småningom i dåvarande Esso Motor Hotell (Scandic) för att sedan komma till Reso Hotel Portalen. I den gruppen, som då blev Sveriges ledande hotellkedja, var han både regionchef och senare ansvarig för Norge där han bland annat var med och byggde Oslo Plaza. Efter Reso blev han sin egen med Ullingegruppen med bl.a Gyllene Uttern. Josefs unika ledaregenskaper gav honom även många uppdrag utanför branschen.
Josef var en fantastisk yrkesman och medmänniska. Han såg möjligheter i allt och hade en särskild förmåga att skapa sammanhållning som ledde till framgång.
När Josef satte sina klor i mig, var inte karriär och ansvar min första prioritet. Josef fick mig att förstå att det fanns andra värden än bara kortsiktiga sådana. Genom hans försorg startades en fantastisk resa som ännu inte är slut. Och som med stöd av många andra slipades till på färden, men det var Josef som fixade entrébiljetten. Den tacksamhetsskuld som därmed uppstod går inte att värdera.
Jag fick en möjlighet att ge tillbaka lite när han behövde hjälp med sin Ullingegrupp och hjälpte honom att lösa de problem som uppstått. Men det var i det stora sammanhanget bara en liten avbetalning. Utöver mig har många av dagens branschfolk passerat Josef och gjort fina karriärer. Han hade en särskild förmåga att se möjligheter i både individer och verksamheter. Kom ihåg hur nära han var att få ett Casino till Gyllene Uttern i Gränna! Bara att tro att det var möjligt vittnar om en mycket särskild förmåga. Det var heller ingen slump att Josef fick många uppdrag utanför vår bransch.
Vi har säkert alla olika minnen av vår relation till Josef, men hans vilja och förmåga att skapa en kamratkänsla mellan oss kommer att sitta kvar länge. Jag tänker främst på alla våra regionresor som ofta gick till en skidort för att skapa sammanhållning, samtidigt som han ville se konkurrens för att vi alla skulle prestera bättre. Hans känsla för kvalité var också stor och hade en stark förmåga att titta framåt. Det blev många diskussioner om det mesta, men vi hade högt i tak och det skapade mycket positivt. Det han lyckades med de tre egna enheterna i Ullingegruppen, som var ganska mediokra innan Josef klev in där, visar faktiskt på han särskilda förmåga.
Det finns säkert mycket att både berätta och säga om Josefs karriär och människan Josef, men jag väljer i detta läget att bara konstatera att åter en stor hotellkille och underbar vän har lämnat vår krets. Saknaden är enorm och kretsen av förlorade kollegor är stor. Hoppas de kan bilda en egen Reso grupp där de nu är.
Josef blev bara 78 år och mina tankar går givetvis till familjen som var hans allt här i livet. Det är bara att lyfta på hatten igen och tacka för för en fantastisk vandring i vår bransch! Saknaden för oss alla är stor.
RIP min vän och mentor!
Uwe Löffler
