Enligt Tidöavtalet ska arbetskraftsinvandrare bara tas emot om de har en ”lönenivå motsvarande medianlönen”

Brexit skapar allt större problem för Storbritannien. Arbetskraft från andra delar av Europa har varit central för att hålla igång branschen med vanligtvis ganska låga löner, både inom tillverkning och tjänstesektorn.

Cranswick, ett av de största företagen i köttindustrin, tvingas nu hyra in 400 filippinska slaktare för att hålla produktionen igång.

– Det är nödvändigt om folk ska få mat på borden. Självklart är det dyrt att flyga hit dem, men det är bättre än att göra avbrott i produktionen som vi tvingades till förra året, säger deras vd Adam Couch till Bloomberg News.

Före Brexit var 65 procent av Cranswicks anställda från Centraleuropa. Med Brexit har de svåra problem med få tag på folk, förra året saknas en fjärdedel av arbetsstyrkan. 

Sverige står knappast inför en omröstning att gå ur EU. Men i Tidöavtalet som de tre regeringspartierna slutit med SD finns en ambition att kraftigt minska arbetskraftsinvandringen. 2019 fanns det runt 3 500 arbetskraftsinvandrare inom hotell- och restaurangbranschen. Som alltså kom hit från icke-EU-länder.

Enligt Tidöavtalet ska arbetskraftsinvandrare bara tas emot om de har en ”lönenivå motsvarande medianlönen”. Om det motsvarar den generella medianlönen eller för respektive bransch, som är betydligt lägre inom hotell och restaurang, har man inte uttalat, med under valdebatten antyddes att det handlade om den generella medianlönen.

Så här står det i Tidöavtalet: 

”Det ska ske ett utredningsarbete som ska få i uppdrag att se över regelverket för arbetskraftsinvandring i syfte att höja inkomstgränsen. Utgångspunkten ska vara att arbetstillstånd endast ska beviljas om det arbete till vilket arbetskraftsinvandring sker i normalfallet har en lönenivå motsvarande medianlönen. Den exakta nivån blir en fråga för utredningen att ta ställning till”.