Bland annat kan linjerna Göteborg-Borås, Lund-Hässleholm, Ostlänken och Norrbotniabanan få extrapengar.
Närmare 900 miljarder kronor ska satsas på infrastrukturen under perioden 2022 till 2033. Planerna är presenterade sedan tidigare av Trafikverket och riksdagen har klubbat själva rambeloppet. Nu har regeringen också bestämt detaljerna i stor utsträckning, och gjort egna prioriteringar.
Jämfört med Trafikverkets plan lägger regeringen fler miljarder på järnvägen, bland annat fyrspårig järnväg på pendlarsträckan Uppsala–Stockholm som under många år haft problem. Med det blir också mer pengar till Malmbanan och Sydostlänken, enligt Tomas Eneroth.
250 eller 320 km/h
Därmed vill regeringen satsa på de omdiskuterade, och av oppositionen ifrågasatta höghastighetsbanorna som i slutänden ska binda samman Stockholm–Malmö och Stockholm–Göteborg. Inledningsvis blir det mer pengar till några delsträckor.
För Tomas Eneroth handlar det i första hand om att öka kapaciteten. Definitionsmässigt blir det också möjligt att köra höghastighetståg, det vill säga 250 km/h. Om det sedan blir möjligt att köra 320 km/h eller inte är kanske inte det viktigaste, enligt ministern. Trafikverket får utreda vidare vad som är effektivast.
– Det viktigaste är att öka kapaciteten, säger han.
Någon gång runt 2045 skulle nya kompletta banorna kunna stå klara, bedömer Eneroth.
Infrastrukturplanen innefattar sammanlagt investeringar på 881 miljarder kronor under åren 2022–2033.
Investeringsramen omfattar 799 miljarder kronor. Utöver det tillkommer 82 miljarder från trängselskatt, banavgifter och medfinansiering.
- De 799 miljarderna fördelas på följande sätt:
- 165 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga järnvägar
- 197 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar
- 437 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet, det vill säga nya satsningar där framför allt nya stambanor slukar över 100 miljarder kronor.
- Källa: Regeringen
