Hur kommer vi att resa i framtiden? Som idag är det omedelbara svaret.
Drivkrafterna är samma: nyfikenhet, behov av omväxling eller vila, träffa släkt och vänner och det kanske mest självklara för oss i Norden: att få värme och sol.
Och sätten att resa på, den fysiska förflyttningen, kommer vara densamma en lång bit in i framtiden. Bil, buss, tåg, flyg. Och vi kommer bo på pensionat, hotell, campingplatser och hos släkt och vänner.
Produkten, upplevelsen turisten köper, kommer med andra ord förbli ungefär densamma. Det kan ingen AI-utveckling ändra på. Virtuella reseupplevelser? Inplanterade reseminnen? Nej, det är fortfarande science fiction.
För de som arbetar inom reseindustrin kan det kännas betryggande. Ingenting kommer att förändras. Allt är på plats. Det är dock en sanning med modifikation. För utbudet av allt kommer att öka.
Uppfinningsrikedom kommer att skapa nya attraktioner och koncept. Nyfikenhet kommer hitta nya intressen och destinationer.
Vi är redan inne i den utvecklingen. Titta på vår egen hemmamarknad! Hotellen, museerna, restaurangerna över hela landet har blivit allt bättre, och nya nischer har uppstått.
Och vi har förstått att sälja våra produkter. Vissa till hemmamarknaden, andra till utlandet.
Karlskrona världsarv, Arctic Bath i Harads, Jämtlands textilhantverk, Järvsö cykling. Daniel Berlins lyxkoncept på Österlen och det rena miljövänliga Stockholm. Bara för att nämna några exempel ur det flödande ymnighetshorn som idag är svensk besöksnäring.
Och samma utveckling ser vi grannländer och omvärld.
Det kan kännas tufft med allt större konkurrens, men samtidigt växer efterfrågan. Och det rejält. Vi har troligen bara sett början på den globala turistexplosionen (se fotnot).
Självfallet kan även andra förändringar skönjas.
Det låga barnafödandet till exempel. Vad händer när barnfamiljen försvinner som primär målgrupp? Kommer den allt äldre befolkningen resa i samma utsträckning när den har passerat de pigga åren runt 60? Vad händer efter 70-åren när rullatorn gör sitt inträde i livet?
Klimatet är redan omskrivet. Det mesta dystert. Kusterna eroderar, extremvärme och skogsbränder blir vanligare, men kommer det innebära att resandet upphör helt till platser som drabbats? I skidorten Chamonix kommer idag 45 procent av intäkterna under sommarhalvåret – för att folk vill komma undan värmen.
Mer hoppfullt. Kanske vi kommer sluta använda prefixet mass. Likt en översvämmad flod kommer massturismen breddas, förgrenas, ledas om och spridas över större ytor. Det hänger ihop med allt från lokala protester och förbud till ren kvävningsdöd.
För vem vill traska runt tillsammans med tusentals andra turister på Las Ramblas, sitta timmar i husbilskö på Lofotens yttersta öar – eller stå på led för att ta en selfie vid Mount Fuji?
Vilka möjligheter för mindre städer och okända regioner!
Fotnot: Den prognostiserad genomsnittliga årlig tillväxten för turism ligger på cirka 5,5 procent mellan 2024 och 2032.
Källa: World Travel & Tourism Council (WTTC), en internationell branschorganisation baserad i London.
Sju snabba spaningar av Falkirk
1. Flykten från massturism. Protester, förbud och timslånga köer blir till slut för mycket. Även en semester ska vara värdig.
2. AI-trötthet. AI-slop ställer det på arbetsplatser – och för aningslösa resenärer. Tipsen är varken unika eller smarta. Och ibland helt felaktiga.
3. Hoppfulla attraktioner. Förr reste vi till Kalifornien, Tokyo för att se framtiden. Nu vill vi besöka gröna liveable cities som löst sina miljöproblem.
4. Generationsskiftet. Kommer charterhotellens lekplatser och barnpooler tas över av äldre?
5. Centralasien! I de forna sovjetiska republikerna väcker en turist fortfarande uppmärksamhet – och kan till och med bli hembjuden.
6. Tidsresan. Hitta lugnet i bondesamhällen som sår och skördar på gammeldags vis.
7. Den ultimata selfien. En jorduppgång från månen, kan det bli mer exklusivt och känslofyllt
Relaterade artiklar
-
Mässan som överlevde snökaoset – och blev en B2B-succé
-
Jim Hofverberg: ”Mycket talar för att Sverige har stora tillväxtmöjligheter”
-
Charlotte Blum: ”Vi tittar hela tiden i kristallkulan”
-
Turismprofessorn Bengt Sahlberg: ”Vi reser för att vi är nyfikna – det ligger i människans DNA”
-
”Vi var ett grymt team – och det var ju en kul tidning att göra”
-
Efter 40 år – vår bransch fortsätter att vara full av nyfikenhet
-
Han känner resebranschen inifrån och ut