Förr eller senare var det tvunget att ske. Invånare på populära destinationer har alltid muttrat över turisternas bristfälliga smak och deras trängselskapande selfiepinnar. I kölvattnet av oroligheterna i en rad populära turistländer i Nordafrika och Mellanöstern, har allt fler turister tagit en extra tripp till de välbekanta och säkra destinationerna i Sydeuropa.
Kanske blev detta det sista halmstrået på kamelens rygg, för på flera turistorter – Venedig, Dubrovnik, Mallorca, Barcelona − börjar man nu märka av en tilltagande turisttrötthet som yttrar sig i allt från otrevliga plakat till rena skrämseltaktiker. Oskyldigt än så länge, men hur långt borta är allvarligare incidenter?
Amerikanske Doug Lansky är turismföreläsare, reseboksförfattare och destinationskonsult boende i Stockholm. Han har i många år propagerat för ett ökat hållbarhetsfokus inom turistnäringen, och är inte förvånad över utvecklingen. Busslaster, kryssningsfartyg och lågprisflyg fyller på destinationerna till bristningsgränsen. Men att räkna antalet turister som ett mått på framgång är det första grundläggande misstaget, menar han.
− Intäkt är ett bättre mått än antalet besökare. Oftast finns det inte ens någon tydlig gräns för hur många besökare man kan ta emot för att det fortfarande ska vara hållbart. Då riskerar man att skapa timslånga köer till populära sevärdheter.
Doug Lansky jobbar själv med att utveckla en digital lösning för att boka biljetter till exempelvis museer, utställningar och andra aktiviteter. På så sätt ska man redan vid bokningen av sin flygbiljett kunna se vilka attraktioner på destinationen som redan är fullbokade.
− Om man kan boka Vasamuseet, Fotografiska och Moderna museet redan innan man bokar Stockholmsresan skulle köerna i princip kunna elimineras. Dessutom blir det enklare att föreslå en alternativ resvecka om allt är fullt − vilket kan förlänga säsongen.
Men massturismen sträcker sig bortom bokningssystemen. Doug Lansky är inte främmande för att inrätta en sorts turistpolis.
− Tänk om svensk köttindustri bara hade ett marknadsföringsorgan och släppte köttproduktionen helt fri, utan tillsyn. Det funkar om det enda målet är volym, men vill man ha kvalitet måste man också ha någon som kontrollerar. Problemet är politiskt. I USA har man sina park rangers i nationalparkerna, och en motsvarande turismorganisation skulle man kunna ha även i välbesökta städer.
Med andra ord är det svårt att skuldbelägga någon särskild typ av aktör i turistbranschens näringskedja, även om många anser att de billiga transporterna är ett problem. Charlotte Holmbergh Jacobsson, informationschef på flygbolaget Norwegian, menar att man inte har upplevt turisttröttheten ännu.
− Nej, vi har inte märkt av detta. Jag tror att de allra flesta människor i de länder där vi turistar som mest faktiskt uppskattar turismen eftersom den bidrar positivt till landet både i form av ekonomisk tillväxt och att det skapar många nya jobb.
xÄr överturismen ens en aspekt man diskuterar inom flyget tror du?
− Det kanske finns i bakhuvudet, men i så fall mer med fokus på om det är lönsamt att flyga till en destination eller inte, samt om man ska öka eller minska kapaciteten.
Finns det en risk för er att det blir mer kostsamt och tidsbegränsat att flyga till vissa destinationer?
− Det är nog en liten risk men är i slutändan upp till respektive land att bestämma. Turismen är väldigt viktig för de flesta länder och det vet politikerna om.
Inte heller MSC Cruises upplever situationen som problematisk. Så här skriver skandinaviska marknadschefen Åsa Elmcrona i en kommentar:
”Våra kryssningsrutter i Medelhavet planeras och beslutas utifrån våra passagerares önskemål och efterfrågan från konsumenten. Attraktiva platser, hamnar och städer intresserar våra gäster som vill få både en härlig semester i solen i kombination med ett intressant kulturliv. Reaktionen från våra resenärer är att de upplever våra rutter som attraktiva med besök på spännande platser. Skulle vi få indikationer på att det vara tvärtom skulle vi beakta detta i valet av hamnar.”
Dimitri Ioannides är centrumledare på turismforskningsinstitutet Etour vid Mittuniversitetet och forskar bland annat inom turismens hållbara utveckling och dess ekonomiska geografi. Han menar att problemet med överturism bottnar i att de lokala myndigheterna har misslyckats med att införa restriktioner för att kontrollera utvecklingen.
− Venedig har till exempel ingen bra ursäkt för att tillåta stora kryssningsfartyg, säger han. Kryssningsresenärer tar mycket plats men spenderar väldigt lite pengar på destinationen. Att begränsa Airbnb-uthyrningen är också fullt möjligt – så länge det är tillåtet kommer folk att vilja tjäna extra pengar.
Just Airbnb är en het potatis. Allt fler städer försöker nu begränsa den populära uthyrningstjänsten eftersom utvecklingen snabbt har gått från extraknäckande privatpersoner till hela fastigheter som enbart anpassas för uthyrning. I områden med stor bostadsbrist blir det problematiskt, och Berlin och New York utfärdar numera dryga böter.
Dimitri Ioannides får frågan om de nya protesterna kan bidra till ett uppvaknande för resebranschen.
− Det är en spretig industri med många aktörer, så jag tror inte på en självreglerande effekt. Men om inget görs riskerar man att såga av grenen man sitter på. Tydligt är i alla fall att det krävs samlade aktioner för att förbättra situationen. DMO:erna behöver jobba mer proaktivt för att också ta upp negativa aspekter av att ta emot för många turister. Myndigheterna kan se över tillståndshanteringen och de lokala invånarna borde bli hörda i betydligt större utsträckning.
Hellre längre säsong än turiststopp
Vissa menar alltså att det borde införas alternativ till DMO:erna för att se över begränsningar och social hållbarhet. Men hur jobbar turistbyråerna för att angripa problemet?
Anna Andersson är informationschef på Italiens Turistbyrå i Stockholm:
− Huvudfokus för italienska turistorganisationer är att förlänga turistsäsongen och lyfta upp de lite mindre kända städerna i Italien för att få turister att hitta lite förbi allfarvägarna, säger hon.
Anna Andersson menar vidare att skandinaviska researrangörer redan har upptäckt en hel del av Italiens många ”dolda pärlor” och dessutom inser fördelarna med att se Italien under lågsäsong – bland annat då vädret är mer tillåtande för en aktiv semester. Men att ändra flygtabellerna är knepigare.
− Vi är ganska beroende av flyg och dessa har en förmåga att klumpa ihop sig till högsäsong. Detta är något vi försöker jobba med. Det är ett långsiktigt projekt för oss att få flygbolagen att våga satsa på alternativa destinationer under alternativa säsonger.
Utanför stora destinationer som Venedig och Rom är det framförallt de fem medeltidsbyarna i Cinque Terre som fallit offer för överturism under de senaste åren. Men att det skulle finnas ett turiststopp stämmer inte, enligt Anna Andersson.
− Det finns en önskan om att turistströmmarna ska spridas ut mer jämnt över året, men fokus ligger inte på att begränsa turisterna. I svensk media har det fokuserats på att Cinque Terre ska införa ett stopp för turister. Detta är inte sant. Man måste däremot köpa tågbiljetter till tågen och man måste ha ett Cinque Terre Card för att få tillträde till vandringslederna, säger Anna Andersson.
En app utarbetas också där turister kan få praktisk information om lederna och byarna. Ett dynamiskt verktyg ska finnas som visar vilka leder som har hög belastning.
− Detta är inte för att begränsa, utan för att erbjuda turisten möjlighet att få uppleva vandringen på bästa möjliga sätt. I påskas vandrade 4 000 personer leden mellan Monterosso och Vernazza varje dag – naturupplevelsen kanske inte blir den förväntade då… I övrigt ligger fokus på reglerna i Cinque Terre på att inte skräpa ned, inte plocka blommor – bete sig civiliserat och med respekt för sin omgivning helt enkelt, säger Anna Andersson.
Inte heller i Dubrovnik finns det några konkreta restriktioner, även om det diskuteras, menar Paul Sikic, vd för Kroatiska Turistbyrån.
− Varje destination bestämmer själv vilken typ av målgrupp de vill utveckla i sitt område. Därmed sätter de lokala myndigheterna sin egen turistpolitik, regler för olämpligt uppträdande samt andra rättigheter och skyldigheter för lokalbefolkningen och turister. När det gäller ökningen av antal turister i vissa destinationer så som i Dubrovnik, finns det inga restriktioner eller förbud, men man är mån om att alla besökare ska vara nöjda. Just nu pågår diskussioner och analyser om hur kryssningsturismen påverkar Dubrovnik som turistdestination, och eventuella beslut skulle fattas först 2019 och skulle i så fall endast omfatta kryssningsgäster.
I Spanien har myndigheterna gått längre i sin strävan att stävja massturismens negativa konsekvenser. Octavio González Manteca är chef på Spanska Turistbyrån. Han menar att de har ett utmärkt samarbete med de lokala spanska turistorganisationerna för att säkerställa hållbar utveckling på lång sikt. Detta innebär på sina håll konkreta åtgärder, framförallt när det gäller semesterboenden. I Palma de Mallorca har staden till exempel klubbat igenom ett ettårigt stopp för nya hotellicenser. Även licenser för semesteruthyrning av lägenheter blir betydligt tuffare att få.
− Den regionala ledningen har satt ett tak på 623 624 bäddar. Målet är att begränsa antalet hyrda semesterbostäder och ta kontroll över bostadssituationen, säger han.
I Barcelona har stadens styre tagit upp kampen mot tjänster som Airbnb och Homeaway, och det har antagits en särskild plan för turistboenden.
− Planen innebär att Barcelona delas in i fyra områden och man eftersträvar att minska antalet turister i stadskärnan. Nya hotell får inte öppna där även om andra stänger, utan de måste i så fall byggas i utkanten av staden, säger Octavio González Manteca.
xHur jobbar ni som lokal turistbyrå med att följa den här filosofin?
− I vårt område North Europe, som är Norden, UK och Irland, har vi satt ett antal mål för perioden 2018-2020. Vi ska höja intäkten per turist som kommer och öka spridningen genom att promota områden i inlandet och norra Spanien. Vi kommer dessutom att jobba för att förlänga säsongen och utveckla produkten, så att vi blir starkare inom aktiva semestrar och city breaks som är lite mindre säsongsberoende.
Sist men inte minst, menar Octavio González Manteca, handlar det också om en varumärkesfråga.
− Om vi kan stärka Spaniens varumärke kan vi också ladda det med mer sofistikerade attribut. Då blir det lättare att definiera semester i Spanien som en premiumprodukt.
Text: Christian von Essen
Så mycket står på spel
Mallorca: 10,9 miljoner turister under 2016 – 9,7 miljoner från utlandet och 1,2 miljoner från Spanien. Varje turist spenderade i genomsnitt 128 Euro per dag.
Barcelona: 9,9 miljoner turister under 2016 – 21 procent spanjorer, 51 procent européer, 28 procent från resten av världen. Varje turist spenderade i genomsnitt 95 Euro per dag, samt drygt 100 Euro per natt för boende.
Cinque Terre: 819 000 ankomster från utländska turister under 2016, en ökning med 24,5 procent från föregående år. Nästan 3 miljoner övernattningar, en ökning med 19,4 procent. Turisterna spenderade 314 miljoner Euro, en ökning med 25 procent. Under första perioden 2017 ökade antalet besökare till Cinque Terre med ytterligare 36 procent.
Venedig: 7,1 miljoner ankomster från utländska turister, en minskning med 3,1 procent. 26,1 miljoner övernattningar, en minskning med 5,75 procent. Däremot spenderar turisterna allt mer: 3,2 miljarder Euro, en ökning med 1,7 procent.
Dubrovnik: 1 miljon ankomster under 2016. För hela Dubrovnik-regionen med öarna är siffran 1,7 miljoner. Turisterna spenderar cirka 93 Euro per dag (siffra från 2014).
Ingen bar överkropp i Venedig
Venedig har infört tuffa bötestraff för turister. Bland annat kostar det 200 Euro att gå i badkläder eller bar överkropp på gatan. Att bada inne i staden, oavsett om det gäller fontän eller kanal, ger böter på 450 Euro. Det är nolltolerans mot nedskräpning, och för att minska trängseln får inte turister framföra cyklar på gatan. På vissa områden kring Markusplatsen och Piazzetta dei Leoncini är det till och med förbjudet att sitta eller stå.
