Under många år kom turister till Kullabygden i nordvästra Skåne för att besöka klenoder som den legendariska badorten Mölle och kaféet Flickorna Lundgren. Centralorten Höganäs hamnade däremot sällan på turistkartan.
– Jämför man Höganäs i dag med för 15 år sedan är det som dag och natt. Det behövdes några entreprenörer som förstod den fantastiska miljön vi har, och en kommunledning som gör det lätt att starta företag och främjar entreprenörsandan, säger Lukas Östberg, bryggare och delägare i Höganäs bryggeri.
Förvandlingen av Höganäs från sömning bruksort till populärt utflyktsmål började för drygt fem år sedan. 2012 öppnade Höganäs Saluhall i Magasin 36. Året därefter Höganäs bryggeri och restaurangen Garage på samma område. Industribyggnaderna som en gång tillhört Höganäsbolaget höll på att bli en ny turistmagnet och förvandlingen gick snabbt.
– Ledtiderna här är korta, har vi bestämt oss för något går det snabbt. När vi öppnade bryggeriet visste vi att vi ville vara i den miljön som började byggas upp vid Magasin 36, säger Lukas Östberg.
Tillväxten sedan dess beskriver han som på samma gång explosionsartad som kontrollerad och eftertänksam. Många idéer har förkastats längs vägen och de som blivit verklighet har styrts av magkänslan och vad som är ”rätt”.
– Varumärksbygge handlar om att se till så att alla detaljer är på rätt plats. Sådant är Lise bra på, säger Lukas Östberg och syftar på sin fru Lise Hougs Östberg som är delägare i den nystartade reklambyrån Highnose Agency. En målsättning för byrån är att sätta Höganäs på mediekartan och hjälpa bygdens entreprenörer med en marknadsföring som vågar sticka ut. Ett exempel är den reklamfilm som producerats i samband med bryggeriets lansering av en romfatslagrad specialöl som tappats på flaskor från Höganäs Saltglaserat.
– Genom samarbeten i bygden skapar vi historier som ger ett mervärde till produkten. Allting handlar om storytelling, som att restprodukten av ölet vi brygger skickas till Kullalamm som ger det till lammen. De tillverkar sedan ölkorv på köttet, som vi säljer i vår bryggeributik, säger Lukas Östberg.
Samarbete och öppenhet är nyckelord som ofta förekommer för att beskriva framgången i Kullabygden. I de informella nätverken som byggs mellan näringsidkarna drar de inspiration och lärdom från varandra.
– Vi vill skapa genuina upplevelser som är inkluderande. Alla ska känna sig välkomna här, det är inte bara för en viss grupp människor eller för sådana som låtsas tillhöra en viss kategori, säger Lukas Östberg.
I ordet ”vi” räknar han in en rad entreprenörer som ligger utspridda på Kullabygdshalvön: Holy Smoke (restaurang), Kullalamm, Mölle Krukmakeri, Highnose Agency, Höganäs Saltglaserat, Garage, Kullamust, Alex Chark, listan kan göras lång. Flera av dem har byggt upp ett nära samarbete och nya och gamla företag inom mat- och turistbranschen har de senaste åren lyft Kullahalvön till en upplevelsebygd för matintresserade, naturälskare och äventyrssportare.
Ett exempel bland nyetableringar är La Maison Française som startade i fjol. Det franska kaféet i samhället Ingelsträde utanför Höganäs drivs av Laurent och Helen Laffont. Efter många år med delikatessbutik i Göteborg ville de flytta till Skåne och blickarna gick först mot Österlen.
– Där hittade vi inte den levande landsbygd vi sökte. När vi kom till Kullabygden stämde allt. Här finns en positiv anda och nyfikenhet, säger Helen Laffont.
Höganäs näringslivschef Åsa Lundqvist Peyron, lägger ”mod och kreativitet” till listan över vad som byggt ett framgångsrikt besökskoncept.
– Utvecklingen har skett underifrån, men fått hjälp av att det finns en politisk vilja och tydlighet. Kommunen har skapat förutsättningar för att utvecklingen skulle kunna ske och har tydliga mål om att förenkla för företag att växla upp besöksnäringen. Sedan är Höganäs en lagom stor kommun där det är lätt att knyta kontakter. Man har förstått att samverkan lyfter hela destinationen. Vi alla är destination Kullabygden ihop, säger hon.
Någon exakt besöksstatistik har hon inte, även om hon vet att det hänt en hel del med turismen de senaste åren. De flesta som gästar trakten är dagsbesökare och då är det svårt att få fram egentliga siffror.
Gunilla Olin, utbildad inom turism- och destinationsutveckling samt ägare av restaurang Kvarteret Kvarnen, har funderat en del på Kullabygdens fördelar jämfört med kringliggande turistdestinationer.
– Det är ett geografiskt avgränsat område på en halvö, med lång kuststräcka som erbjuder varierande naturupplevelser. Dessutom ligger allt inom en kommun, vilket är en fördel för alla: entreprenörer, besökare och politiker. Vi har flera säsonger, många bofasta och en politisk vilja att se turismen som en ekonomisk drivkraft. Det finns en stolthet hos oss som bor och arbetar här och det är en känsla som vi förmedlar till besökarna.
Hon har bott och arbetat i bygden stora delar av sitt yrkesverksamma liv och i mars startade hon en egen restaurang.
– Tiden var mogen. Bygden bubblar och därför vågade jag. Det i sin tur hoppas jag ska ge inspiration och energi till andra, säger Gunilla Olin.
Även hon lyfter samarbetsfaktorn som en viktig del av att Kullabygden lyckats bygga ett attraktivt turistmål med såväl gamla klassiker som nya uppstickare.
– Vi känner varandra och vi hjälper varandra. Det finns en känsla av samhörighet och enkelhet, allt behöver inte vara så allvarligt. Här tänker man utanför boxen.
– De som bor i Höganäs är patriotiska. De dricker öl från de lokala bryggerierna, även om den är dyrare, och de är traktens ambassadörer. Ur en turistsynpunkt ligger utmaningen nu i att få igång stadskärnan i Höganäs, säger Gunilla Olin.
Hon nämner livsstilsmagasinet Kullaliv som det kanske starkaste skyltfönstret och förvaltaren av vad bygden har att visa upp. Tidningen har funnits sedan 2011 och skriver om människor, mat och miljö på Kullahalvön. Den ges ut fyra gånger om året och är annonsfinansierad.
Liselotte Fritz grundade Kullaliv tillsammans med en kollega. I dag är hon ensam redaktör.
– Jag hade sett att Österlen och Bjärehalvön hade egna tidningar, så varför inte här? Min kollega då, Susanne Ravani, och jag ansökte om EU-pengar för landsbygdsutveckling och fick bidrag för tre nummer. Därefter har den burit sig genom annonser.
Liselotte Fritz och hennes familj flyttade från Stockholms innerstad till Höganäs 2007.
– Vi har kopplingar till bygden och kände att det var en skön plats att vara på sedan vi fått barn. Att starta Kullaliv 2011 var rätt i tiden. Från start har vi haft det uttalade målet att göra ett kvalitetsmagasin och skriva om saker som kan intressera boende, besökare och sommargäster. Våra läsare finns i Kullabygden, men också på andra platser runt om i landet och därför, tror jag själv, har magasinet varit en viktig motor i utvecklingen, säger Liselotte Fritz.
Genom att lyfta fram intressanta personligheter och miljöer skapar Kullaliv en känsla för vad som är Kullabygden.
– Människorna är otroligt spännande och många är passionerade individualister som vågar ta ut svängarna, säger Liselotte Fritz.
– Det finns också en intressant bredd här och stora kontraster, därför tror jag att många besökare tycker att trakten är så cool. Rötterna ligger i brukssamhället och det är därifrån äktheten kommer. Här kan man besöka både genuint vackra arbetarträdgårdar och en tjusig slottspark. Det finns så många sköna kontraster som nu får lov att blomma upp, säger Liselotte Fritz.
Text: Görrel Espelund
Foto: Andreas Karlsson
KORR LG 2017-08-14
