Lobbyn på Kosta Boda Art Hotel ger ett rått industriell intryck. Plåtgolvet klättrar uppåt väggarna och ovanför hänger Bertil Valliens tavlor i glas. På en av hans båtar står det såld – pris: 200 000 kronor. På Kosta Boda Art Hotel är allt till salu. Den som vill köpa den magnifika lobbylampan, en stålkonstruktion fylld av olika glasformer, får punga ut med 2,2 miljoner kronor. Över 1 000 glaskonstverk för tusentals kronor pryder hotellet.
– Här byts saker ut löpande, vilket gör att det blir en levande konstutställning. I stället för att skapa ett hotell och en konsthall byggdes ett glashotell där vanliga människor kan få uppleva konstglas, säger hotellchef Mia Eskengren.
Historien om Kosta Boda Art Hotel började redan år 2005. Torsten Jansson, ägare till New Wave Group som bland annat exporterar glas till Kina, åkte till Småland för att klaga på bristande leveranser. I stället köpte han det konkursmässiga Kosta Orrefors Glasbruk och blev Kosta-Jesus för bygden.
– När jag kom dit var besökssiffrorna i Glasriket vikande och alla var överens om att det saknades ett bra boende. Dessutom var utbudet av aktiviteter för ensidigt, säger Torsten Jansson.
Sagt och gjort. En outlet på 20 000 kvadratmeter skapades och planerna på ett nytt hotell med stor spaavdelning började spira. Inspirationskälla var ishotellet i Jukkasjärvi.
– Vi ville göra ett hotell med samma unicitet fast i glas. Med våra geografiska lägen krävs något verkligt speciellt för att lyckas, säger Torsten Jansson.
Hur vågade ni öppna mitt under brinnande lågkonjuktur?
– Ska jag vara ärlig så gjorde vi inte det. Beslutet togs under brinnande högkonjunktur och var för sent att ändra när nedgången kom.
Att öppna ett hotell för 280 miljoner kronor mitt i de småländska skogarna är ett högriskprojekt, inte minst i lågkonjunktur. Och visst var Torsten Jansson nervös i början av juli innan bokningarna tagit fart.
– Sedan tog konferensbokningarna fart över förväntan och privatresenärerna började strömma in, inte minst danskar som lockades hit på grund av den låga kronkursen. Vi behöver 50–55 procents beläggning för att gå runt och det kan vi nog nå.
Glashotellet ger också ökade intäkter i form av försäljning av konstglas – det mesta en enskild besökare har köpt för är för drygt 200 000 kronor – och glasbruket får nya produkter i form av exklusiva inredningsdetaljer i glas till glasbruket. I höst lanseras glashandfat, och glasplattor som är ett alternativ till kakel.
Även hotellchef Mia Eskengren är nöjd med starten. Trots att hotellet än så länge bara marknadsfört sig på hemmamarknaden har utländska researrangörer hängt på låset.
– Tyska Dertur satsar på till exempel designturer med Glashotellet, Möbelriket, Astrid Lindgrens värld och Stockholm från och med nästa höst. Till och med en japansk researrangör satsar på resor hit.
Hittills har hela 70 procent av besökarna varit svenskar, 20 procent från Tyskland och 5 procent från Danmark.
– Här byts saker ut löpande, vilket gör att det blir en levande konstutställning. I stället för att skapa ett hotell och en konsthall byggdes ett glashotell där vanliga människor kan få uppleva konstglas, säger hotellchef Mia Eskengren.
Historien om Kosta Boda Art Hotel började redan år 2005. Torsten Jansson, ägare till New Wave Group som bland annat exporterar glas till Kina, åkte till Småland för att klaga på bristande leveranser. I stället köpte han det konkursmässiga Kosta Orrefors Glasbruk och blev Kosta-Jesus för bygden.
– När jag kom dit var besökssiffrorna i Glasriket vikande och alla var överens om att det saknades ett bra boende. Dessutom var utbudet av aktiviteter för ensidigt, säger Torsten Jansson.
Sagt och gjort. En outlet på 20 000 kvadratmeter skapades och planerna på ett nytt hotell med stor spaavdelning började spira. Inspirationskälla var ishotellet i Jukkasjärvi.
– Vi ville göra ett hotell med samma unicitet fast i glas. Med våra geografiska lägen krävs något verkligt speciellt för att lyckas, säger Torsten Jansson.
Hur vågade ni öppna mitt under brinnande lågkonjuktur?
– Ska jag vara ärlig så gjorde vi inte det. Beslutet togs under brinnande högkonjunktur och var för sent att ändra när nedgången kom.
Att öppna ett hotell för 280 miljoner kronor mitt i de småländska skogarna är ett högriskprojekt, inte minst i lågkonjunktur. Och visst var Torsten Jansson nervös i början av juli innan bokningarna tagit fart.
– Sedan tog konferensbokningarna fart över förväntan och privatresenärerna började strömma in, inte minst danskar som lockades hit på grund av den låga kronkursen. Vi behöver 50–55 procents beläggning för att gå runt och det kan vi nog nå.
Glashotellet ger också ökade intäkter i form av försäljning av konstglas – det mesta en enskild besökare har köpt för är för drygt 200 000 kronor – och glasbruket får nya produkter i form av exklusiva inredningsdetaljer i glas till glasbruket. I höst lanseras glashandfat, och glasplattor som är ett alternativ till kakel.
Även hotellchef Mia Eskengren är nöjd med starten. Trots att hotellet än så länge bara marknadsfört sig på hemmamarknaden har utländska researrangörer hängt på låset.
– Tyska Dertur satsar på till exempel designturer med Glashotellet, Möbelriket, Astrid Lindgrens värld och Stockholm från och med nästa höst. Till och med en japansk researrangör satsar på resor hit.
Hittills har hela 70 procent av besökarna varit svenskar, 20 procent från Tyskland och 5 procent från Danmark.
Sedan Torsten Janssons entré i Glasriket har Kosta gått från bruksort till upplevelsecentrum. Innan New Wave tog över kom 0,7 miljoner besökare till Orrefors Kosta Boda. 2008 var siffran 1,3 miljoner och i år hoppas Torsten Jansson nå 1,5 miljoner.
– Hotellet är ett dragplåster som ger Glasriket uppmärksamhet, men det är outleten, glasbruket och julmarknaden som drar de stora besökssiffrorna.
Ändå är Torsten Jansson är inte helt nöjd. Han hoppas att fler entreprenörer satsar på Kosta, precis som ishotellet fått mängder av småföretag att satsar på allt från hundspann till fisketurer. Hittills har det blivit en stugby, en camping och ett bageri. Högt på önskelistan står ett lågprishotell, som kan locka fler bussresenärer. En annan framtidsplan är att exportera den spektakulära knallblå glasbaren till några världsstäder, och kanske öppna ytterligare ett glashotell någonstans.
Den småländska turistnäringen har stora förväntningar på hotellet.
– Det är utmärkt att få ytterligare en spetsprodukt, som lockar en ny målgrupp. All uppmärksamhet kommer leda till att fler åker till Småland, tror Christina Torstensson, ansvarig för besöksnäringen på Kalmar Regionförbund.
Carolina Thaysen, vd för Glasriket AB, håller med.
– Vår svaghet har alltid varit att vi saknat boende av högre kvalitet och att besökarna inte stannat en längre tid. Nu kan vi hitta nya målgrupper och lättare jobba mot utlandsmarknaden.
– Hotellet är ett dragplåster som ger Glasriket uppmärksamhet, men det är outleten, glasbruket och julmarknaden som drar de stora besökssiffrorna.
Ändå är Torsten Jansson är inte helt nöjd. Han hoppas att fler entreprenörer satsar på Kosta, precis som ishotellet fått mängder av småföretag att satsar på allt från hundspann till fisketurer. Hittills har det blivit en stugby, en camping och ett bageri. Högt på önskelistan står ett lågprishotell, som kan locka fler bussresenärer. En annan framtidsplan är att exportera den spektakulära knallblå glasbaren till några världsstäder, och kanske öppna ytterligare ett glashotell någonstans.
Den småländska turistnäringen har stora förväntningar på hotellet.
– Det är utmärkt att få ytterligare en spetsprodukt, som lockar en ny målgrupp. All uppmärksamhet kommer leda till att fler åker till Småland, tror Christina Torstensson, ansvarig för besöksnäringen på Kalmar Regionförbund.
Carolina Thaysen, vd för Glasriket AB, håller med.
– Vår svaghet har alltid varit att vi saknat boende av högre kvalitet och att besökarna inte stannat en längre tid. Nu kan vi hitta nya målgrupper och lättare jobba mot utlandsmarknaden.
SMÅLÄNDSK WEBBSUCCÉ
Öland, Kalmar och GLASRIKET satsar på samarbete för att locka turister – och trotsar därmed den småländska traditionen med splittrad turistnäring. Resultatet blev bokningssajten Visitse.se, där boende, aktiviteter och transport kan bokas på ett enkelt sätt.
– Så här långt är satsningen en succé. Bokningsvolymen i snitt i regionen har ökat med 25 procent, vilket är mycket på redan volymstarka destinationer. 60 procent har bokats via vår sajt, säger Gustaf Öholm, vd för Visit South East Sweden.
De tre destinationerna behövde alla en bokningsbar webbplats, men insåg att de var för små för att satsa var och en. I ett år analyserades hur de tre destinationerna skulle knytas ihop.
– Vi är alla starka destinationer, men för globala resenärer och ur ett exportperspektiv är vi inte särskilt kända. Utländska turister bryr sig inte om kommungränser, säger Gustaf Öholm.
Risken att aktörerna skulle konkurrera ut varandra ansågs liten.
– Våra varumärken är rätt olika. Kalmar har bra boende, men inte Ölands stränder eller våra glashyttor, säger Carolina Thaysen, vd för Glasriket AB.
I övrigt har regionen ett rykte om sig att ha svårt att samarbeta. I Visitse.se ingår bara Kalmar län, medan Kronobergs län och Jönköpings läns turistorganisationer saknas.
Varför är inte resten av Småland med på tåget?
– Det finns tankar på att hela Småland ska vara med, men det är inte lätt med tre län, många kommuner och olika strukturer, säger Christina Torstensson, ansvarig för besöksnäringen på Regionförbundet i Kalmar.
Sida vid sida arbetar Destination Småland (tidigare Södra Småland Turism) i Kronobergs län, Smålands Turism i Jönköping, Regionförbundet i Kalmar län och Glasriket AB för att marknadsföra Småland.
– Vi jobbar dubbelt många gånger. Om vi kunde jobba mer tillsammans under varumärket Småland skulle vi bli effektivare. Det handlar inte om ovänskap utan strukturer och politiska ställningstaganden, säger Carolina Thaysen.
När det gäller internationell marknadsföring anser alla att samarbetet fungerar bra, till exempel den gemensamma kampanjen med Visit Sweden mot Danmark.
– Så här långt är satsningen en succé. Bokningsvolymen i snitt i regionen har ökat med 25 procent, vilket är mycket på redan volymstarka destinationer. 60 procent har bokats via vår sajt, säger Gustaf Öholm, vd för Visit South East Sweden.
De tre destinationerna behövde alla en bokningsbar webbplats, men insåg att de var för små för att satsa var och en. I ett år analyserades hur de tre destinationerna skulle knytas ihop.
– Vi är alla starka destinationer, men för globala resenärer och ur ett exportperspektiv är vi inte särskilt kända. Utländska turister bryr sig inte om kommungränser, säger Gustaf Öholm.
Risken att aktörerna skulle konkurrera ut varandra ansågs liten.
– Våra varumärken är rätt olika. Kalmar har bra boende, men inte Ölands stränder eller våra glashyttor, säger Carolina Thaysen, vd för Glasriket AB.
I övrigt har regionen ett rykte om sig att ha svårt att samarbeta. I Visitse.se ingår bara Kalmar län, medan Kronobergs län och Jönköpings läns turistorganisationer saknas.
Varför är inte resten av Småland med på tåget?
– Det finns tankar på att hela Småland ska vara med, men det är inte lätt med tre län, många kommuner och olika strukturer, säger Christina Torstensson, ansvarig för besöksnäringen på Regionförbundet i Kalmar.
Sida vid sida arbetar Destination Småland (tidigare Södra Småland Turism) i Kronobergs län, Smålands Turism i Jönköping, Regionförbundet i Kalmar län och Glasriket AB för att marknadsföra Småland.
– Vi jobbar dubbelt många gånger. Om vi kunde jobba mer tillsammans under varumärket Småland skulle vi bli effektivare. Det handlar inte om ovänskap utan strukturer och politiska ställningstaganden, säger Carolina Thaysen.
När det gäller internationell marknadsföring anser alla att samarbetet fungerar bra, till exempel den gemensamma kampanjen med Visit Sweden mot Danmark.
KARIN STARKMAN AHLSTEDT
