Annons:

Annons:

”De sa att det var skidindustrin som skapat corona”

Travel News har intervjuat Skistars nya vd Stefan Sjöstrand om corona-kritik, Ingvar Kamprad, halverad vinst, bokningsläget och framtiden. I sin första stora intervju säger han bland annat: "De sa att det var skidindustrin som skapat corona. Medierna hade svårt att skilja på skidverksamhet och after ski-verksamhet."

Skistars färska vd Stefan Sjöstrand har varit på jobbet i sex månader. Ungefär samtidigt som han började satte corona och covid-19 igång. Det blev en tuff start för hallänningen som gjort karriär i knappt fjorton år på IKEA i en mängd positioner. Istället för att lära känna och utveckla Skistar fick han agera brandman och släcka ner bolagets anläggningar i först Norge därefter i Österrike och sist i Sverige. 

I vinter öppnar man igen och enligt Stefan Sjöstrand är bokningsläget det bästa någonsin enligt senaste rapporten i juni, men konkreta siffror kan han inte ge när vi ses en måndagsförmiddag i september eftersom bolaget är börsnoterat och en ny delårsrapport kommer 1 oktober. Vi ses eftersom Skistar i år fyller 45 år. Det var på sjuttiotalet som bröderna Erik och Mats Paulsson köpte en skidlift i Sälen och resan började. Idag är Skistar den i särklass största aktören inom svensk utförsåkning med mer än hälften av marknaden. Man är även störst i Norge och har en anläggning i Österrike. Man kan se Skistar som ett traditionellt turistbolag med målet att sälja “aktiva” reseupplevelser. Men man kan också se Skistar som ett fastighetsbolag, man bygger infrastruktur i en skidbacke och runt detta säljer man tomter och stugor till privatpersoner och andra mindre turismaktörer. Det är viktigt att de som köper stugorna gillar att hyra ut sina hus annars blir det kalla bäddar. Varma bäddar däremot innebär att Skistar säljer skidpass, mat och kläder på sina anläggningar. I år ska Skistar, såsom alla andra år, höja priset på liftkorten en aning. Men ju tidigare du bokar upp dig desto bättre pris får du lovar vd. 

En tredje tolkning av Skistar är att bolaget är ett IT-bolag. Du bokar och betalar din resa enkelt på skistar.com och ditt SkiPass kan du från i vinter enkelt ladda på i appen så allt finns i mobilen och du hämtar ut nyckeln till din stuga med ett SMS. En miljon svenskar har tankat ner appen och femton miljoner besöker Skistars hemsida under ett år. Denna digitala gren skulle kunna bolagiseras och säljas som en tjänst till skidorter över hela världen. Att kontrollera hela kundresan och ta betalt i alla led är ett mål som Skistar delar med Stefan Sjöstrands förra arbetsgivare IKEA. Samma koncern är också experter på att skapa olika bolag som har ansvar för olika saker: tillverkning, varuhusen och varumärket. 

Travel News träffar Stefan Sjöstrand på Skistars Stockholmskontor. På terrassen står tre svarta tävlingscyklar i 40 000 kronors klassen.

Vi befinner oss på en tvärgata mellan Regeringsgatan och Norrlandsgatan, ett stenkast från Stureplan. Stefan Sjöstrand ser ut som en hallänning, lång och smal. (Hallänningarna är längst i Sverige och lever också längst.) Han är klädd i en tunn täckjacka från Eqpe, Skistars eget klädmärke. Han ger ett energiskt och nyfiket intryck.     

Först vill Stefan sitta ute på balkongen, men vi enas om att det blåser för mycket och landar i stora konferensrummet. 

Bandet rullar. 

Du är ny vd på Skistar sedan sex månader. Berätta varför tog du jobbet?

– Det var en intressant process. Jag har jobbat på IKEA i nästan fjorton år. Det var väldigt intressant och fantastisk på alla sätt. Jag har fått resa runt i världen och bo på många platser med min familj. 

Ingvar Kamprad tog hand om dig.

– Han och många andra. Det var fantastiskt. En av mina stora passioner i livet är att åka skidor. När jag blev kontaktad av en headhunter blev jag för första gången på många år intresserad. Sen är det, som alltid, en intervjuprocess. I början var jag forskande. Kan detta vara något? Men efterhand blev jag bara mer och mer intresserad. Och på slutet ville jag verkligen ha jobbet. 

Du är intresserad av att åka skidor. Men det är väl inte en central arbetsuppgift?

– Det är en del, jag måste ha koll på hur det ser ut för kunden. Men för mig är turism intressant i allmänhet. När jag var femton år arbetade jag som reseledare i alperna. Då upptäckte jag tjusningen med att arbeta i reseindustrin. Sen har jag valt att inte arbeta med detta utan med livsmedelsindustrin. Men det har varit kundnära. Jag älskar att jobba med kund och kundupplevelser. Det Skistar håller på med handlar om kundupplevelse.  

Varför fick du jobbet?

– Det får styrelsen svara på. Det kan jag inte svara på. Men jag hoppas att min personlighet sätter kunden i fokus. Men också medarbetarna. För mig är det både business och people. 

Man brukar säga att Skistar började med att man köpte en skidlift på sjuttiotalet. Och nu är det Skistar. Det är enorm resa som bolaget har gjort. Är ditt uppdrag att hitta på nya saker eller att det ska köra på som nu. Vad är ditt uppdrag från styrelsen? 

– Som många andra bolag behöver vi tillväxt. Det kan man skapa på många olika sätt. Ett sätt är att jobba med våra befintliga anläggningar. Vi är trots allt en operatör av anläggningar i världsklass. Det ska vi fortsätta att vara. Men det handlar också om att hitta nya intäktsströmmar. Våra anläggningar används bara fem månader om året. Det ger en fantastisk potential för tillväxt. 

Jag noterade när du kom in att du har Skistars kläder på dig. I Alla bolag står du på 18 befattningar. Vad är viktigast och vilka struntar du i?

– Det var en bra fråga, skratt. Vi äger många JV (Joint Venture) tillsammans med andra intressenter. Därför sitter jag i deras styrelser. Jag är vd och koncernchef på Skistar. Där ägnar jag den största delen av mitt uppdrag. Sen har jag två externa uppdrag vid sidan om. Ett är ett familjeföretag, Sveriges äldsta och ett av världens äldsta, Bertegruppen som är SIA glass, Berte qvarn och gård. Det andra är ett annat familjeföretag som heter Derome som äger A-hus, Varbergshus och sågverk och lite smått och gott. Den största delen ägnar jag åt Skistar, men också dessa två uppdrag. 

Skistars styrelse tyckte det var okej att du extraknäcker i två olika bolag?

– Det tyckte det var okej. Jag hade faktiskt tre andra uppdrag, men vi bestämde att jag skulle avsäga mig uppdraget i Akademibokhandeln där jag också satt i styrelsen tidigare. 

 

“Ingvar var inte obehaglig överhuvudtaget. Det får stå för dig.” 

 

Vi kommer tillbaka till Halland, men vi måste gräva lite i IKEA först. Jag såg när du pratade på Falkenbergs företagardag på Youtube. Du berätta om Ingvar Kamprad. Jag fick ett ganska obehagligt intryck av honom när du berättade om en förhandling. Är det så man ska göra, pressa leverantörerna hårt och sen när man kommit mycket långt pressa lite till.   

– Jag tyckte inte att Ingvar var obehaglig överhuvudtaget. Det får stå för dig. 

Absolut. 

– Jag tyckte tvärtom att han var fantastisk. Det var trots allt leverantören som valde att göra vår överenskommelse. Det var leverans varje dag och ett årsavtal på tio miljoner växter. Det var fantastiskt för leverantören. Det blev inte lika bra för IKEA i detta fallet. Det blev en väldigt dålig affär. Men Ingvar sa till mig som han sa till många andra: “vi måste stå vid vårt ord”. Vi hade ett avtal och fullföljde det och bytte ut det vi inte kunde sälja till andra växter istället. Vi hade ett fint förhållande till våra leverantörer. Det var jag stolt över. Jag hade förmånen att få vara med och utveckla den inköpsprocess som IKEA arbetar med idag. Den bygger på samarbete med leverantörerna. Men också på att man kapar vissa svansar för att få mer stordriftsfördelar i takt med att volymerna växte. Men jag tycker absolut inte att det var ett dåligt sätt att jobba. 

Att press priset är ett smart sätt att tjäna mer pengar. Vad är din viktigaste lärdom från IKEA? 

– Den kultur och de värderingar som finns i bolaget. Det är fantastisk att få uppleva den. Jag hade möjlighet att få jobba både i Holland, i Frankrike, I Kanada och globalt. Var jag än kom i världen så luktade det IKEA på våra anläggningar. Ingvar lyckades skapa en kultur som enade 190 000 anställda och som jag älskar väldigt, väldigt mycket fortfarande. Det ligger mig väldigt varmt om hjärtat fortfarande. Jag har inget dåligt alls att säga om IKEA. 

Jag trodde inte att du hade det heller faktiskt. En grej som IKEA är väldigt bra på är internrekrytering. Du var där i 14 år. Nu är du en extern rekrytering till Skistar. Berätta hur du ser på detta? 

– Jag är glad att jag har fått uppdraget att vara här. Skistar har varit väldigt duktiga på att arbeta med internrekrytering, det gör vi fortsatt. Vi håller på med en omorganisation, eller är i slutfasen av den, vi har rekryterat in några nya personer. Vi hade ett behov av att förstärka vår kompetens inom vissa område. Men sen har vi rekryterat internt till 85 procent. Det tycker jag är fantastiskt. Vi ger människor möjlighet att växa inom bolaget. Både uppåt och bredda sig. Det har i mitt fall varit bra och jag tror det är lika bra för andra.  

Hur är det att komma in på ett huvudkontor och veta att här finns det folk som ville haft mitt jobb?

– Jag vet inte, jag har inte känt av att någon har uppträtt annorlunda. Faktum är att jag vet inte vem exakt vem som ville ha mitt jobb. Det kanske är många…

Du bad inte att få se listan vem som har sökt ditt jobb? 

– Det har jag verkligen inte gjort. 

 

“Nu ska Skistar ta nästa kliv in i den digitala eran.”

 

Jag pratade med Magnus Wikner som är vd på Ving. Han sa att han vill att Ving ska vara som IKEA. Alltså att kontrollera Billybokhyllan från ett träd i Ukraina till att den står hemma hos någon, men också kundresan som IKEA är duktiga på. Det första man köper utanför kassan på IKEA är en korv och sen en hyrbil och sen ytterligare något. Är det så Skistar ska fungera? 

– Skistar har de senaste åren arbetat med en väldigt fin digital kundupplevelse. Man är unika i branschen med denna kundresa. Det som vi diskuterar och har diskuterat de senaste månaderna är den sista delen av kundresan. Hur knyter du säcken? Vi har 15 miljoner besökare på vår hemsida. Vi har en miljon medlemmar i Skistar.com. Hur kan vi ta hand om dem på bättre sätt? All kunddata som vi sitter på? Nu ska vi ta nästa kliv in i den digitala eran. I takt med detta gör vi viss kompetensväxling. Vissa tjänster inom marknad och försäljning som suttit lokalt tidigare har vi inte lika stort behov av. Vi gör detta via den digitala kundresan. Däremot behöver vi en digital-chef, CRM-människor och data analytics-människor. Vi gör en del kompetensväxling. Jag tror att vi inom det närmaste kommer att ha en starkare koppling till våra kunder. Vi ska bli ännu mer specifika i vårt erbjudande till kunderna. Det ska bygga på vår kunskap om kunden. 

 

Om vi tar din jacka från Epiq, ska ni pyssla mer med det? Sälja andra grejer till kunderna?

– Absolut. Det är ett fantastiskt exempel. Vi startade Skistarshop för ett antal år sedan. Vår digitala webbshop har varit en fantastisk succé. I samband med Åre VM 2019 lanserade man varumärket Epic som är ett högkvalitativt varumärke i mellanprisklassen. Förra året lanserade vi googles och vi ser att mer än hälften av alla skidglasögon vi sålde var våra egna. Det finns en stark efterfrågan av produkter i det här prissegmentet. Jag är absolut för det. Det är ytterligare ett sätt att bli bredare mot kund. I takt med att vi förlänger våra säsonger kommer vi också att kunna sälja mer saker än bara skidkläder och skidutrustning. Det kan var även andra barmarksprodukter. 

 

Nu är vi framme vid corona. Börja med att berätta generellt hur corona drabbade Skistar.

– Först och främst, jag började mitt jobb den andra mars. Jag flyger till Gardemoen, tar ut en hyrbil och sätter på P1. Det är pressträff med Anders Tegnell, då berättar man att världen har drabbats av en pandemi. 

 

Hur kändes det?

– Jag blev väldigt konfunderad och reflekterade: vad gör vi nu? Det är två timmar bilresa till Trysil. Under den tiden funderade jag och bestämde där och då att vi var tvungna att tillsätta någon form av krisgrupp i bolaget. Redan den tredje mars hade vi vårt första möte. Vi bestämde oss för att ha möte varje dag halv nio. I takt med att pandemin växte blev det både två, tre och fyra möten per dag. Vi i ledningen kände att vi fick lite kontroll över situationen. Det hände saker varje dag, nästan som i en tv-serie. Vi hade introduktion och genomgång för nya styrelsemedlemmar en vecka senare. När den var slut fick vi beskedet att norska myndigheter valde att stänga ner skolor, fritidshem, badanläggningar och våra två skidanläggningar i Trysil och Hemsedal. Det hade vi inte räknat med. 

 

“Media sa att det var skidindustrin som skapat corona.”

 

Hur kunde ni ha så många krismöten och inte räkna med det?

– Det är inte vi som bestämmer det. Det är utanför vår kontroll. Vi trodde att man skulle låta den typen anläggningar vara öppna i Norge. Men det gjorde man inte, man bestämde sig för att stänga. Vi agerade och stängde. All personal och alla gäster skulle ha lämnat innan söndag. Vi hade bara några dagar på oss. Vi gjorde ett fantastiskt jobb och stängde våra anläggningar. Sen på söndag den 15 mars fick vi besked att man skulle stänga i Österrike på liknande sätt. Då gjorde vi det. Också på ett väldigt professionellt sätt. Sen var våra tre anläggningar i Sverige öppna. Det blev en hård debatt i media. Det var två kvällstidningar som drev en hätsk debatt mot oss. De sa att det var skidindustrin som skapat corona. Medierna hade svårt att skilja på skidverksamhet och after ski-verksamhet. Vi hade samtal varje vecka med Folkhälsomyndigheten och med Johan Carlson direkt. De poängterade: “Det är inte farligt att åka skidor. Det är bra att vara ute i friska luften. Det är inte smittande att sitta i liften. Det är bra att vara ute.” 

De repeterade det mantrat. Men svensk media hade svårt att ta till sig det. Det var en hetsjakt. Men vi valde att hålla oss utanför det, trots tuffa ledare i vissa tidskrifter. Vi gick på Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Däremot sker det att i takt med att krisen ökar så ökar belastningen på vården. I takt med detta gör Folkhälsomyndigheten prognoser: “hur många människor som ska få intensivvård?” Man räknade med sju dagar. I slutet på mars var patienterna inne drygt tio dagar. Det leder till en trång sektor i vården. När vi har våra fantastiska möten med smittskyddet och även med den lokala vården och inser att om vi kommer att ha öppet i påsk och att om våra turister får komplicerade benbrott eller hjärnskakningar så kommer man att belasta IVA-avdelningar. Det ville vi inte vara en del av. Därför stängde vi. Ett förnuftigt beslut. Vi gjorde det på rekommendation från Folkhälsomyndigheten med tanke på pressen från vården. 

Ingenting annat. 

Det känns i efterhand väldigt bra. Vi stod upp och hade öppet så länge vi kunde. Vi hade en bra dialog med vården. Summa summarum, det drabbades oss oerhört hårt ekonomiskt. Vårt resultat halverades jämför med fjolåret fram till kvartal tre. Vår nästa kvartalsrapport kommer den första oktober – då får vi se helåret. 

Vi är ett långsiktigt bolag. Vi har valt att strypa 300 miljoner i investeringar, men släpper ändå upp hundra miljoner. Det känns positivt. Vi rustar för framtiden. Vi drar inte ner, vi säkerställer en bra kundupplevelse. Vi räknar med att öppna våra anläggningar när det är dags i november december. 

Finns det något du ångrar, borde du har kommunicerat på ett bättre sätt eller…

– Jag lyssnade på söndagsintervjun med Johan Giesecke. Det var en intressant intervju. Han sa att det är ingen idé att bemöta media för du vinner aldrig det slaget. Vi kunde inte vinna. Vi försökte, men det gick inte. Våra medarbetare gjorde en fantastisk insats. Tänk att hantera alla gäster i Hemsedal och Trysil. Berätta för dem att ni måste lämna våra anläggningar. Vår bokningsavdelning tog hand om alla agent-bokningar. Vår kundtjänst som hanterat alla besvikna kunder som inte kunde komma till påsk. 

Sen har vi alltid kunder som blir missnöjda. Dels för att de tyckte att vi skulle ha stängt. Och vi har kunder som är missnöjda för att de inte fick komma. Det är en balans. Summa summarum ångrar vi inget vi gjorde. Och inget vi inte gjorde faktiskt. 

Vill vi säga något mer om hur corona har drabbat Skistar, image-mässigt eller ekonomiskt?

– Nej. Det är intressant att intresset för svemester, nomester eller hemester eller vad man vill kalla det är på stark frammarsch. Det vi håller på med – folkhälsa – är också i stark frammarsch. Vår bransch är på stark frammarsch. Våra arenor är en fantastisk tillgång. Hur kan vi dra nytta av dem och driva på folkhälsan? Det ser jag framför mig som väldigt positivt. 

Hälften av all utförsåkning i Sverige sker på en Skistar-anläggning. Ni har de största anläggningarna och dominerar totalt. Det är precis som IKEA och möbler. Är det bra eller finns det några faror?

– Det är både bra och mindre bra. Fördelen är att vi har utvecklat anläggningarna till vad de är idag. De såg inte ut så när Skistar tog över. Där vill jag hylla Skistars affärsmodell. Om man tänker sig en blomma framifrån, i mitten är våra destinationer och sen jobbar vi med liftverksamhet, shopping, skiduthyrning och skidskola och så vidare. Det är en fantastisk affärsmodell som vi har jobbat fram. Den är stark. Sedan bedömer inte jag att nackdelen så stor som andra kanske ser den. Jag ser inte att vi bara är alpin-skidåkning framåt utan kanske något mycket, mycket mer. Vi kan arbeta tolv månader om året med vår verksamhet. Det är mer kopplat till våra anläggningar än alpin skidåkning. 

Ser du Skistar som ett fastighetsbolag. Jag var på anläggningen Idre Himmelfjäll. De har byggt skidliftar för 300 miljoner och vill sälja tomter för en miljard. Är det också vägen fram för Skistar?

– Skistar är ett fantastiskt bolag. Vi har en affärsmodell runt våra destinationer. Sen har vi ett annat ben som handlar om fastighetsutveckling. Vi är idag delägare i fem hotell. Det sjätte byggs nu i Hundfjället. Om ett år finns det åttahundra nya bäddar. Hotellet ligger nära vår flygplats, nej inte vår flygplats utan en flygplats vi är delägare i. Vi har många bostadsrättsföreningar. Vi har olika typer av fastighetsutvecklingsprojekt i Åre, Vemdalen, Hemsedal och Trysil. Det gör att vår affär är spännande. Vi vill dra nytta av den mark vi sitter på och exploatera den. Vi vill få fler varma bäddar. Det är bra för vår affär för då får vi fler gäster som köper liftkort och besöka våra andra aktiviteter. På hotellet i Trysil kan man bowla och gå på spa och bada. 

Varma och kalla bäddar, förklara det för alla som inte förstår? 

– Om du äger en stuga i Sälen som du väljer att inte hyra ut utan bara använder den själv några veckor per år. Då blir den en kall säng för oss för du släpper inte in fler gäster i systemet. En varm bädd är en innehavare som hyr ut bädden varje vecka. Det leder till fler gäster på våra anläggningar och fler sålda liftkort. Det är såklart en viktig del i vår affärsmodell. 

Hur gör man då för att få lagom rika människor att lägga en miljon på ett litet hus i fjälle. De riktigt rika vill inte ha någon annan som sover i deras sängar.

– Vi har en intressant modell när det gäller vår logi-avdelning. Vi tar hand om allt från ax till limpa. Vi gör en scanning av ditt boende. Vi säkerställer att det ser likadant ut när du själv kommer dit. Det kan innebär städutrustning, tallrikar och bestick. Vi har ett helhetsgrepp. För det tar vi en provision.

Men du förstår vad jag menar när jag säger “för rika”. På Sandhamn i Stockholms skärgård finns det inte en stuga att hyra.

– Nu har jag inte varit på Sandhamn så jag kan inte uttala mig om det. Men som det ser ut på våra destinationer så har vi en väldigt bra mix. Exploateringen fortsätter, om inte på vår mark så i nära samarbete med andra exploatörer som jobbar efter att skapa både varma och kalla bäddar. Men vår dröm är förstås så många varma bäddar som möjligt. 

 

“Tyvärr var flygplatsen i Sälen dålig tajming”

 

Då kommer vi till den nya flygplatsen i Sälen. Den kunde ju inte få sämre tajming än den har fått. Det känns oroväckande att ni är delägare i en flygplats eller…

– Den dag man bestämde sig för att bygga en flygplats… det är väldigt många år sedan. Jag vet inte om det är fem eller tio år sedan. Det tar några år innan man kommer fram. Men det blev som du säger dålig tajming. Jag hade själv bokat in mig att flyga från Köpenhamn till Sälen den 19 mars. Men fick ställa in den flighten, det blev ingen flight. Tyvärr var det dålig tajming. Men idag skickar vi precis ut ett pressmeddelande om ett holländskt bolag som kommer att flyga på Sälen. Det är en del av satsningen på flygplatsen. Att skapa internationell turism. Jag gläds att Gunnar, som är vd på flygplatsen, kunde skicka ut detta. SAS har sagt att de ska flyga från Köpenhamn och Ålborg. BRA har sagt att man ska flyga till Sälen, trots att man är i rekonstruktion.                  

Jag gjorde en intervju inför öppningen. Då trodde man på förlust i fyra år. Vad tror du?

– Jag vet inte. Vi är en av 34 delägare av flygplatsen. Jag tittar inte på de löpande siffrorna. Verksamheten sköts i flygbolaget. Låt oss hoppas att vi snabbt kommer på banan. Men när man läser om flygindustrin generellt ser vi många tuffa år framför oss. Vi måste också räkna med det. Det som talar för vår flygplats är att vi ser många danska gäster. Nu ska det komma gäster från Holland. Tänk om Tyskland kan öppna upp? Det vore en fantastisk möjlighet både för Sälen och Trysil. 

När man läser om utförsåkning framkommer det att många tror att det blir snöbrist i Sverige. Det vore ju väldigt tråkigt för Skistar?

– Klimathotet är här. Det är över oss. Vi måste alla dra vårt strå till stacken och ta det på allvar. Under mina år på IKEA har jag jobbat aktivt med dessa frågor. Jag är frälst i allt som har med hållbarhet att göra. Allt från led-lampor hemma till sopsortering till gardiner som håller kylan ute. I vår verksamhet har vi arbetat målinriktat på olika typer av snösäkringssystem. Lyckligtvis finns alla våra anläggningar på kallare breddgrader. Även om det blir lite varmare – vilket alla ser ske – så tror vi att tack vare våra investeringar att vi kan ha en snögaranti till kunden. Så fort det blir minusgrader börjar vi pumpa snö. Det är fantastisk process som också är väldigt hållbar. Vi återvinner vatten från älven. Vi använder luften och recyklad energi, framför allt vattenkraft. När snön smälter går den tillbaka till vattendragen eller våra dammar. Som svar på din fråga. Ja, det finns ett hot. Men å andra sidan har Skistar varit duktiga på att investera i snösäkringsystemen. Vi fattade beslut förra veckan. Vi ser att hemestertrenden är väldigt stark. Så vi valde några extra snögaranti-investeringar. Vi hade skjutit på dessa, men la in några miljoner till.      

Stockholmarna är ju lite konstiga. De tror att är det inte snö här på Stureplan så tror de inte att det är snö någon annanstans heller. Vad tror du om denna tes?

– Vi har fler gäster än stockholmare tack och lov. 15 procent är danska gäster. En stor del är från Norge och England. Jag hoppas att vi får utbilda stockholmarna i att det finns snö på våra destinationer. Innan jag tog mitt uppdrag var det en helsida i en tidning där man pratade om snöbrist. Vi har inte varit duktiga på att berätta att vi trots allt har mycket snö på våra anläggningar. Det kommer det att bli ändring på. 

Stockholmarna tycker det är jobbigt att köra bil till Sälen. De vill hellre köra kortare sträcka och vara borta kortare tid än en hel vecka. Har du planer på fler anläggningar närmare storstadsregionerna? 

– Som jag sa tidigare har vi fler kunder än från Stockholm. 

Absolut, men jag vet att de flesta som kommer till er är från Stockholm. När jag var på Idre Himmelfjäll frågade jag vem som skulle köpa alla tomter och stugor. Deras svar var bara stockholmare.

– Okej… Det är en av våra styrkor i Skistar, vi har folk från hela landet. Men det förringar inte din fråga. Tvärtom. Det är spännande att vi kan erbjuda ett flygplans alternativ. Men vi har också tåg från Göteborg. Vi har tåg från Stockholm och Malmö. I Vemdalen träffade jag gäster från Tyskland. De hade åkt tåg hela vägen från Tyskland. Det gjorde mig glad. Det går direkttåg från Stockholm till Vemdalen. Det finns många bra alternativ om man inte vill köra bil själv så klart. Sen vill jag vända på det. I dessa tider är det tryggt och säkert att transportera sig i bil. Man är en liten grupp människor som rör sig i ett litet kluster. 

Man kan se Skistar som ett turistbolag, ett fastighetsbolag, ett IT-bolag, man skulle kunna dela upp bolaget. Förstår du vad jag menar?

– Tittar man på bolaget så har vi våra destinationer. På varje destination har vi mycket mark och fastigheter. Du säger IT, jag säger digitalisering istället. Vi är inne i en spännande process där. Dels finns det fantastisk kunskap inom bolaget, men vi har också valt att rekrytera ännu fler personer med den kunskapen. Vi har utvecklat digitala processer som vi pratade om tidigare, kundresan. Men i år gör vi några nyheter. Du kan fylla på ditt Skipass digitalt så du slipper att stå och köa i luckan. Ju tidigare du köper ditt pass desto bättre pris. Det är samma prissättning som vid boende. När det gäller incheckning kan du göra detta digitalt. Då slipper vi en massa receptioner. Det här kommer vi att se mer av. Vi kommer att arbeta mer med CRM och data. När man ser att jag Stefan 52 år gillar att köpa avancerade skidor. Jag har 43,5 i pjäxor. Det vet vi. Nästa gång jag kommer och bokar mina skidor blir de inburna till mitt boende. De vet att jag gillar en Fischer-skida eller en Atomic-skida. På detta sätt är vi ett digitalt bolag, men främst är vi ett bolag i reseindustrin och folkhälsa. Vi drar nytta av alla digitala processer. 

Men du skulle kunna leasa ut ert system till skidorter i hela världen. Är det planen? 

– Det är ett intressant synsätt. Vi har ett internationellt namn. Det kan vara en del i vår kommande affärsutveckling. Men det är inget vi har planer på just nu måste jag säga. Det kan vara en del. I våra sex strategier har vi nummer fem affärsutveckling. Det är viktig del. Där har vi tagit fram nyheter. Vi kommer att öppna uppställningsplatser för husbilar på några orter. 

Blir det inte kallt i dem?

– Det är mycket möjligt. Men vi har en massa mark som bara står still. Nu drar vi fram vatten och el.  

Jag uppfattar Skistar som ett PEAB-bolag. Det var två bröder Erik och Mats Paulsson som startade detta för länge sedan. Hur ofta ringer de dig?

– Ringer vet jag inte, men jag har en nära kontakt med Erik och Mats. Det är kopplat till vårt 45 års firande. Jag är glad att få träffa dem då och då. Jag träffar Mats mer än jag träffar Erik av hälsoskäl. Det är två personer som jag beundrar väldigt mycket. Det är flera saker, men en sak är entreprenörsandan. De har byggt upp fantastiska bolag. En annan del är handslaget. Tar man i hand är man överens. Ibland gjorde jag detta lite för tidigt, men ofta är det gemensamma intressen. Jag hade förmånen att arbeta nära Ingvar Kamprad i många år. Ingvar och Erik och Mats påminner mycket om varandra. Deras profiler påminner om varandra: handslaget, göra rätt för sig, bry sig om människor, varma hjärtan och så. De är väldigt fina människor tycker jag. 

De verkar ha väldig kontroll. Jag blev fascinerad när du visade upp de maskinskrivna breven som du fick från Ingvar. Han kontrollerade ju processen väldigt effektivt. Håller du med om det?

– Om vi pratar om Ingvar så var de handskrivna inte maskinskrivna. 

 

“Ingvar Kamprad kunde se bakom hörnet.”

 

Det var svårt att se på din bild, men jag förstod att han ägnat mycket tid åt breven. 

– Handskrivna brev i versaler. Ingvar var en oerhört engagerad ledare. Han hade en förmåga att se både det stora i helikopterperspektivet och detaljerna. Varje år vecka 35 hade vi sortimentsveckan. När Ingvar kom på dessa kunde vi ligga under borden och krypa. Vi tittade på konstruktioner och infästningar. Dimensionerna på stål och annat. Trämaterial och leverantör. Varför just den? För mig handlar det om engagemang snarare än kontroll. Ingvar var en fantastisk människa. Engagerande och inspirerande. Han hade förmågan att se in i framtiden och var unik. Han kunde se bakom hörnet. Det kan man inte tränas till utan man föds till det. Jag har försökt lära mig att göra som Ingvar gjorde. Men jag är långt ifrån lika duktig. 

Det var lite jidder i Skistars styrelse. Folk fick gå och det kom en ny ordförande. Har vi några ord om denna karusell? 

– Nej faktiskt inte. Det är långt före jag började. Jag började den andra mars. Styrelsen som jag blev anställd av var ju nominerad. Jag har en väldigt duktig och kompetent styrelseordförande i form av Eivor Andersson. Hon har tillbringat många år på TUI och Ving och kan reseindustrin. Det känns tryggt. Vi har Anders Sundström som är en gammal minister i den socialdemokratiska regeringen. Han har ett starkt nätverk. Vi har Gunilla Rodebjer som har ett långt förflutet på Scandic. Det känns väldigt, väldigt bra. Vi har Sara Karlsson som representerar ägarfamiljen, precis som Fredrik Paulsson. Vi har Lena Apler som har ett starkt kunnande från Collector IT. 

Du är nöjd med din styrelse förstår jag. Vi har bara några minuter kvar så jag tänkte att vi ska hinna med några personliga frågor. Du är 52 år. Hur länge ska en börs-VD orka springa. 

– Tänkte du i kilometer eller år?

Det är ju ett väldigt tryck på en börs-VD. Och det ska ju vara så. Vad är din prognos? Åtta, tolv eller fyra år?

– Snittet är fyra år för en börs-VD tror jag. 

Din företrädare Mats Årjes förskjuter ju lite markörerna. 

– Ja, han satt i 17 år vilket är makalöst länge. Jag är ingen person som funderar om man ska arbeta med ett uppdrag i ett, fem eller tio år. Jag stannade i nästan fjorton år på IKEA, det var fantastiskt. Sen hur lång tid det blir på Skistar har jag ingen aning om. Men jag älskar mitt jobb. Jag tycker det är fantastiskt. Skistar har fantastiska medarbetare. Du får fråga mig en gång året vad jag tycker. 

Var bor du?

– I Köpenhamn. Det har sitt ursprung när jag arbetade på IKEA i Kanada, då fick jag ett jättefint jobb med placeringsort i Malmö. Ett villkor var att det blir Köpenhamn. Anledningen är att jag då hade två flickor som var i sluttampen på en internationell skola. Det var två år kvar. Det finns en väldigt bra internationell skola i Köpenhamn. Därför valde vi Köpenhamn. Det betyder att jag rör mig med utgångspunkt i Köpenhamn. Det är en rätt bra plats. Jag är i Stockholm nu. Förra veckan var jag i Oslo. Jag var i Trysil och besökte våra anläggningar och intressenter. Nästa vecka ska jag till Sälen, då kan jag flyga upp till Oslo. Eller så tar jag bilen som jag ska göra veckan därpå. Jag tycker trots allt att Köpenhamn är bra plats att utgå från när man har verksamheter i Österrike, Norge och Sverige. 

Pendla. Blir man inte lite galen av att resa så mycket?

– Andra får bedöma om jag är galen. På IKEA reste jag i snitt 150 dagar om året. Det är tacksamt att flyga en till två timmar jämfört med Shanghai i tretton eller Los Angeles i nio eller tio eller till New York i sju. Till Madrid är det fyra timmar. Jag är tacksam faktiskt för de korta avstånden. Sen sitter väldigt mycket i bil, jag trivs med att köra bil. 

“Jag ser ingen anledning att flyga första klass”

Får du lov att åka i första klass nu?

– Jag har inte tänkt att göra det för jag ser ingen anledning att göra det.  

Hallänningarna lever längst i Sverige och ni är också längst. Är det ditt uppdrag att föra över detta aktiva till resten av befolkningen? Jag vet inte var man är fetast.  

– Det var en intressant frågeställning. Jag vet inte om det handlar om hallänning eller inte, men för mig handlar det om att vara aktiv. Att ha ett aktivt liv. Det gör att mitt jobb känns bra. För mig personligen har precis opererat en menisk i mitt knä så jag är lite halvt handikappad i mitt knä men jag har börjat med aktiv rehab. Men annars håller jag mig i gång. Jag tror på det. Det gör att pendlingen inte blir så jobbig. Jag håller mig frisk. Har du en befattning där du arbetar mycket är det bra med distans. Att träna. Mindfulness är också bra för din hälsa. Det är jag ganska bra på. 

 

KOMMENTARER

E-postadressen publiceras inte.

Våra regler är enkla: Håll en god ton. Visa respekt för dem vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras av redaktionen.

0 KOMMENTARER ÖPPNA

Prenumerera gratis på Travel News fullmatade nyhetsbrev och få senaste nytt från reseindustrin varje vardag senast klockan 8.