Kan en kommun driva en affärsverksamhet framgångsrikt? Ja, den frågan är aktuell på flera ställen i Travel News bevakningsområde. Jag personligen tycker inte att det offentliga ska konkurrera med privata företag. Främst för det offentliga borde fokusera på att ta hand om det man ansvarar för enligt lag som skolor, äldrevård och sjukhus. 

Sen är det oschysst konkurrens när en kommun öppnar ett hotell eller ett badland. Ja, jag pratar förstås om Göteborg och den nedbrunna badanläggningen Oceana. En investering på 1,2 miljarder som nu behöver ytterligare tillskott för att återuppbyggas. Går allt åt helvete så är det skattebetalarna i Göteborg som sitter på med Svarte Petter. Det är inte rimligt tycker jag och argumentet att det kommunala tivolit lockar turister till Sveriges framsida är tunt.

I veckan berättade Travel News reporter Linda Iliste att Universal Studios är på väg över Atlanten och ska etablera sig i Storbritannien. Det är en aktör som jag är övertygad om skulle kunna driva Oceana, Liseberg och förstås det nya hotellet Grand Curiosa minst lika bra som kommunpamparna. 

Jag är lika övertygad om att Park & Resorts stora dröm förstås är att förvärva in Liseberg i sin bukett av nöjesparker. Men det finns säkert fler aktörer som skulle kunna göra detta jobb. 

Kärnan i min skepsis är att en kommun eller en region har ett annat fokus. Privata företag drivs av att kunna överleva och växa, statliga vet att de alltid kommer att överleva eftersom staten inte kan låta dem gå i konkurs. 

Följaktligen blir det andra drivkrafter i bolagets ledning och det märks i exempelvis SJ som saknar operativ kompetens av tåg i ledningsgruppen. Vilket Travel News tågexpert Mats Nyblom konstaterade i en analys för några veckor sedan. 

”När dessa höga chefer väl är tillsatta rekryterar de i samma anda och ja, här finns en förklaring till att tågen inte går i tid och att Arlanda bygger en ny säkerhetskontroll som gör att man måste gå 15 minuter extra för att komma till sin gate”

En av hans idoler är ekonomen och arkitekten Jane Jacobs som driver tesen att det finns två konkurrerande syndrom i samhället. Det beskyddande och det kommersiella, när dessa rörs ihop blir det sällan bra. Exempelvis när man maskerar statliga verk som SJ och Swedavia och kallar dem aktiebolag. Statens tågbolag leds idag av en person som tidigare var statlig chef på ett städbolag vars främsta uppgift är att sysselsätta funktionsnedsatta. Statens flygplatsbolag leds av en före detta energidirektör. Han är statens bästa betalda tjänstemän. Bägge saknade när de anställdes djup kunskap om den verksamhet de idag leder. Jag har mycket svårt att se att ett kommersiellt företag skulle rekrytera på detta sätt. När dessa höga chefer väl är tillsatta rekryterar de i samma anda och ja, här finns en förklaring till att tågen inte går i tid och att Arlanda bygger en ny säkerhetskontroll som gör att man måste gå 15 minuter extra för att komma till sin gate. 

”Staten ger alltså pengar till nästan alla kommunala flygplatser, men ställer inga krav på att kommunens medarbetare ska använda den”

Ett annat accelererande problem i förhållande till det beskyddande och det kommersiella är det kommunala självbestämmandet. I veckan hörde jag ett inslag i radion från Kalmar. En moderat kvinna ur oppositionen var upprörd eftersom den styrande majoriteten i regionen infört en resepolicy som sa att de offentliganställda måste ta tåget för att komma till Stockholm. Att utnyttja den kommunala flygplatsen var inte okej. Självfallet hade inte P1 letat upp en representant för de styrande utan en professor i turism som inte tyckte att man skulle flyga. (Statligt finansierad media lever kvar i föreställningen om flygskam, trots att nu även Cecilia Hagen i Expressen insett att ordet är dött.)

Dagen före inslaget i radio tog jag upp detta ämne under en intervju med infrastrukturminister Andreas Carlson. Han höll med om att det var absurt (mitt ord) att ge  skattepengar till kommunala flygplatser samtidigt som de förbjuder sina medarbetare att resa från dem. Men några planer på att villkora de statliga bidragen hade han förstås inte. Det kommunala självbestämmandet tillåter vilket vansinne som helst. Staten ger alltså pengar till nästan alla kommunala flygplatser, men ställer inga krav på att kommunens medarbetare ska använda den. Tvärtom, i år dubblas det statliga bidraget från 103 miljoner till 210 miljoner. Man överbeskyddar alltså en verksamhet som är till synes kommersiell…    

Carlsson uppmanade i min intervju kommunerna att tänka själv, men oavsett om de gör detta eller inte blir det fortsatta bidrag från staten. 

Ja, jag vet att kommunala flygplatser är totalt vansinne. I våra grannländer Norge och Finland är alla flygplatser statliga och deras uppgift är att tillhandahålla infrastruktur för transport i luften. Denna uppgift är viktigare än att dra in pengar till staten. Så ska ett beskyddande syndrom fungera. 

***

Och med dessa ord är det snart helg. På måndag morgon flyger jag och Travel News ägare och vd Nils Norberg till Berlin för att hänga på den stora resemässan ITB. Jag har förstås redan ett gäng intervjuer bokade, men det finns alltid tid för fler möten. Mejla om du är på plats och vill ta en kopp kaffe i vimlet. 

Redan klockan 8 på måndag morgon ska jag äta frukost på Pontus nya restaurang på Arlanda. Är du hemma men vill ändå hänga med på resan till Berlin? Då ska du följa Travel News konto på Instagram. 

Där berättar jag allt och lite till. 

Avslutningsvis vill jag som vanligt önska alla Travel News 20 000 läsare en skön helg.