Norman vill lägga ner flygplatser – veckor före ny utredning

I en debattartikel i Dagens Industri argumenterar Peter Norman och KTH-professorn Göran Cars för ett nytt sätt att se på det svenska flygplatssystemet. Deras grundidé är att staten behöver ta ett större ansvar för helheten.

I dag består systemet av tio statliga flygplatser, 31 regionala eller kommunala och två privata. Enligt Norman och Cars är Arlanda den enda flygplatsen som går med stadig vinst.

Deras slutsats är att staten bör öka sin rådighet över flygplatserna. Det kan ske genom att staten tar över regionala och kommunala flygplatser som bedöms strategiskt viktiga eller genom samarbetsavtal som ökar centraliseringen.

Men de går längre än så.

”Vi anser att man bör överväga att lägga ner ett antal flygplatser i Sverige”, skriver de.

Argumentet är att flygplatser som ligger nära varandra och båda går med underskott kan konkurrera ut varandra. Genom att lägga ner den ena skulle den andra kunna få ett större passagerarunderlag, fler destinationer och bättre förutsättningar att bli lönsam.

Kastrup bättre än Sturup

Som exempel lyfter debattörerna Malmö Airport, Sturup. De menar att flygplatsens läge gör Kastrup till ett bättre alternativ för många resenärer i Malmöregionen.

Samtidigt vill Norman och Cars att flygplatserna i högre grad ska ses som delar av ett gemensamt transportsystem. Flyg, järnväg och väg måste planeras tillsammans, argumenterar de.

Här återkommer också Arlanda.

De pekar på Kastrup som förebild, där flygplatsen är direkt integrerad med både regional och nationell järnvägstrafik. För Arlanda är situationen betydligt sämre, enligt debattörerna, inte minst på grund av byten och höga kostnader för tågresan till flygplatsen.

Det ligger nära flera av de slutsatser som Norman själv presenterade i sin Arlandautredning 2025. Den så kallade Arlandasamordningen föreslog bland annat stora investeringar i väg och järnväg och förändringar av förutsättningarna för Arlandabanan. Utredningen pekade ut behovet av ett mer sammanhållet transportsystem runt Arlanda. 

Men medan Normans Arlandautredning hade fokus på att stärka Arlandas konkurrenskraft är dagens debattartikel betydligt bredare. Nu handlar det om hela det svenska flygplatssystemet.

Brommafrågan väntar runt hörnet

Timingmässigt är utspelet särskilt intressant.

Regeringen tillsatte i maj 2025 en särskild utredning om statens framtida roll som ägare och förvaltare av flygplatser samt Bromma flygplats funktion. Anders Flanking utsågs till särskild utredare månaden därpå. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2026.

Flankings uppdrag omfattar bland annat det nationella basutbudet av statliga flygplatser, statens roll som ägare och förvaltare samt vad Brommas kraftigt minskade linjetrafik innebär för flygplatsens framtida funktion. 

Det gör Normans nya utspel högaktuellt. Han argumenterar nu för precis den typ av större statligt grepp om flygplatssystemet som regeringen samtidigt låtit Flanking utreda.

Något förslag om Brommas framtid lämnar Norman och Cars däremot inte i dagens artikel. Fokus ligger i stället på principen att flygplatser måste betraktas som ett system och att staten bör våga prioritera mellan dem.

Norman har redan pekat ut vägen för Arlanda

Det är också svårt att bortse från Normans egen roll i frågan.

Som särskild utredare för Arlandasamordningen lämnade han i juni 2025 över slutbetänkandet Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet. Uppdraget var att stärka Arlandas kapacitet och tillgänglighet på kort och lång sikt. 

Nu tar han alltså nästa steg i debatten: från hur Arlanda ska stärkas till vilka flygplatser Sverige egentligen ska ha.

Det sker samtidigt som regeringen står inför ett vägval om det framtida svenska flygplatssystemet. Senast om sex veckor kommer Anders Flanking med sitt svar.

MISSA INTE TRAVEL NEWS STUDIO OM FLYGETS FRAMTID DEN 21 OKTOBER – LÄS MER HÄR>>