Vd Anders Nissen tar emot på Pandox kontor på Vasagatan med sedvanlig energi. Han är klädd i en svart träningsjacka och har två dagars skäggstubb. Hans stämma hörs högt över hela kontoret. Anders Nissen är upprörd eftersom Travel News utsända har ifrågasatt hans hundfilm på Pandox hotellmarknadsdag förra veckan. Att älska hundar tycks vara ett krav för att få beträda kontoret.

I personalrummet fixar Anders Nissen kaffe samtidigt som medarbetarna gör i ordning sin gratisfrukost. De tycks vana vid chefens röst som bär tydliga spår från uppväxten i nordöstra Skåne.

Pandox är ett av hotellindustrins få börsbolag. Bolaget föddes ur nittiotalskrisen. Startskottet var Securums vd Lars Thunell som en lördagsmorgon 1992 ringde upp dåvarande Reso-chefen Anders Nissen och frågade om han kunde ta hand om några av bolagets hotellfastigheter. Nu nästan 30 år senare är Anders Nissen kvar som vd. Han har blivit rik som ett troll på kuppen. Förra året fick han drygt 12 miljoner i lön och han äger 742 500 aktier i Pandox till ett värde av cirka 100 miljoner kronor.

Hans kompetens styrks av det faktum att Anders Nissen är en av Stockholmsbörsens mest långlivade börsdirektörer. Genomsnittstiden ligger på fyra år och den är sjunkande i takt med marknadens ökade krav. Anders Nissen har inga som helst planer på att lägga av trots att han närmar sig den svenska pensionsåldern.

De senaste månaderna har Pandox åkt bergodalbana på Stockholmsbörsen. När corona slog till gick aktien från taket 225 kronor till källaren 50 kronor. Men sedan dess har det blivit en svag återhämtning och de senaste veckorna har aktien klättrat rejält upp mot 150 kronor. Varje gång det kommer nyheter om ett framtida vaccin studsar kursen uppåt.

Enligt senaste kvartalsrapporten äger Pandox drygt 35 000 hotellrum fördelade över 156 hotell. Största hyresgästen är Scandic med 50 hotell och nästan 11 000 rum.

Pandox mål är inte att driva sina egna hotell utan ta in operatörer som gör jobbet. Men i de fall det inte funkar tar man över och driver verksamheten själv. Det skedde i våras med två hotell i Köpenhamn, men det har inte blivit någon repris i höst. Många har viftat med varningsflaggor, men tack vare statliga stödåtgärder, sparpaket och stora permitteringar har de flesta bolag i besöksnäringen i Sverige lyckas undvika konkurs.

Pandox utgör en nod mellan hotellnäringen, finansvärlden och fastighetsbranschen. Den sista rör sig ofta långsamt som snigel, men har varit mycket framgångsrik de senaste åren. Låga räntor och behovet av trygga investeringar har gjort att värdet på fastigheter har skjutit i höjden. Anders Nissen är i ett historiskt perspektiv en av de stora vinnarna.

Vi börjar med samma fråga som förra gången jag intervjuade dig i våras. Berätta om läget i hotellbranschen just nu. 

– Läget i hotellbranschen just nu är att alla drabbas hårt av de nya restriktionerna. Det är samma sak i hela Europa – på samtliga marknader – restriktionerna håller tillbaka efterfrågan. Precis som när man tog bort dem. Då var det positivt. Restriktionerna är den stora bromsen, inte den underliggande efterfrågan, den finns där.

Om vi tittar på olika ställen i Europa, Stockholm, Köpenhamn, Paris och London. Vad ser vi då? Hur skiljer sig de olika marknaderna åt?

– Marknaden är inte lika dålig som i april, men vi är på väg åt det hållet i Norden. Finland är svagt, de har nästan stängt igen. Danmark har tillsammans med ny kapacitet i form av många nyöppnade hotell drabbats mycket hårt. Stockholm har en avtagande återhämtning. Storbritannien ser rimligt ut fortfarande, trots alla restriktioner. Marknader som fortfarande presterar är exempelvis norra Sverige, orter som Sundsvall, Östersund och Luleå. Där är de lokala ekonomierna fortfarande i fart. Men detta är inget överraskande. Detta vet vi sedan nedstängningen i andra kvartalet i år. När man bromsar in och aktivitetsnivån i samhället går ner då försvinner förutsättningarna för de flesta affärsverksamheter. Även hotell.

Du sa tidigare till mig att du pratar med kapitalförvaltare hela dagarna. Vad frågar de dig?

– Pandox är i centrum för kapitalmarknaderna just nu eftersom det inte finns så många börsnoterade bolag i vår bransch. Vi är en av de största hotellfastighetsbolagen i Europa när det kommer till börsvärde. Det innebär många kontakter, möten och intervjuer. Ikväll ska jag vara med i en tv-sändning på EFN. Imorgon är det ett stort internationellt möte med European Public Real Estate Association. På måndag sitter jag i call  med en internationell bank. I slutet på nästa vecka är det två stora svenska banker. I tisdags var det åtta digitala möten med en bank. Vi talar med dem hela tiden. Det är samma typ av frågor: Hur går det? Hur ser trenden ut? Man vill förstå marknadsutvecklingen inom hotell. Det man frågar om är förändringstakt.

Vad kan man göra bättre tycker du?

– Hotellbranschen i Sverige har valt att kommunicera utvecklingen i absoluta tal mot i fjol. Det är mycket sämre än i fjol. Men kapitalmarknaden är inte intresserade av förra året, det är alldeles för långt borta. De är intresserade av förändringstakten. Vad hände de senaste tre månaderna? Vad har hänt de sista veckorna? Vad är det som driver: pris eller volym? Jag vill påstå att det perspektivet  är mycket mer adekvat. Det som hände för ett år sedan är inte intressant. De sista veckorna har större betydelse. Sen frågar de mycket om Pandox och vår balansräkning. De är mycket samtal kring våra fastighetsvärderingar och finansiering. Vi har en stor balansräkning med fastigheter värda över 60 miljarder kronor. 

”Vi har en etablerad modell för att beräkna värdet på fastigheterna och  de nedskrivningar vi har gjort hittills tycker både revisorer och värderare är rimliga.”

Om du ska lyfta fram några KPI:er, er belåningsgrad är 48 procent…

– 48,5.

Är det ett viktigt tal?

– Belåningsgraden är viktig eftersom den är ett mått på vår finansiella risk. Den anger hur stor andel av fastighetsvärdet som nettoskulden utgör. När fastighetsvärdet sjunker så försämras belåningsgraden. Det är det finansmarknaden undrar, hur långt kan fastighetsvärdena sjunka? Vi har en etablerad modell för att beräkna värdet på fastigheterna och  de nedskrivningar vi har gjort hittills tycker både revisorer och värderare är rimliga. 

Vad frågar de mer om?

– Det är mycket samtal om värderingarna och hur valutan slår. Om kronan förstärks eller försvagas. Sen frågar de mycket om våra samarbetspartners. Hur går det för de olika operatörerna. Vad gör de? Vad gör Pandox för att stärka dem? Vilken likviditet sitter de med? Investerarna är väldigt pålästa i dessa frågor. Sen frågar de om konsolideringen i hotellmarknaden, när kommer den igång?

Och vad svarar du när de gäller konsolideringen? 

– Jag svarar som jag brukar, att konsolideringen kommer igång när marknaden tar fart igen. Jag räknar med att den startar 2021. Hur den då ska ske vet vi inte, men om vi ska gå på hur det brukar vara historiskt så börjar det med att något av operatörsbolagen blir finansiellt pressade. De kan inte betala sina hyror och hålla sina åtaganden. Då sprider det sig in i fastighetsledet. Då reagerar bankerna. Om fastighetsbolagen bryter sina åtaganden mot bankerna måste de reagera. Fastighetsbolagen måste amortera eller i värsta fall säger banken upp lånet. Då blir det stora problem. När operatörsbolagen inte kan driva verksamheten och fastighetsägarna inte kan ta över verksamheten så kommer dominoeffekten. Det är man rädd för och därför måste samspelet mellan banker och myndigheter verkligen fungera.

Er största hyresgäst Scandic är ju det bolag i Sverige som har fått mest corona-pengar av staten. Hur mycket frågar kapitalmarknaden om detta? 

– I princip ingenting. Jag tror att de är rätt pålästa om detta. Eftersom Pandox finns i 15 olika länder så är det 15 olika modeller som gäller. Jag tycker att myndigheterna gör ett bra jobb och försöker jobba på, men jag tror inte att den svenska modellen för corona-stöd i efterhand kommer att uppfattas som den mest genomtänkta och smidigaste.

Vem är bättre?

– Danmarks och Tysklands modell är bättre. När Tyskland ökade restriktionerna presenterade de samtidigt stödåtgärder för ekonomin. “Av detta följer att stödet ökar till 75 procent av omsättningen 2019”. När vi läste det, eftersom vi har stor verksamheten i Tyskland, förstod vi att hur stödfunktionerna fungerade och vad de innebär för oss. Då kunde vi börja planera omgående. Vad blir effekterna med dessa stöd? Vad leder till det till när det gäller likviditet? Då kan vi enklare lägga in antaganden i vår koncernprognos. Det gör vi på en timme.

När Magdalena Andersson nyligen presenterade förslaget om fortsatt permitterings- och omsättningsstöd så fanns det ett tak på 30 miljoner vilket skulle drabba Scandic hårt. Hur såg dina beräkningar ut då? 

– Jag gjorde inte den beräkningen eftersom vi inte har operativ verksamhet i Sverige.

Du bryr dig inte om det helt enkelt? 

– Det är klart att jag gör. Jag vill att våra operatörer ska få stöd, men jag koncentrerar mig på de marknader där vi själva driver egna hotell. Exempelvis Belgien. Vilken typ av stöd kan vi få där? I Sverige är den legala strukturen viktigare än innehållet i bolaget. Det är samma sak i Danmark. Har du en legal struktur som Scandic har som är ganska ren så borde de inte straffas för det. De har en större verksamhet, de ska inte straffas genom ett tak.

Du tror alltså inte att taket kommer att drabba Scandic. 

– Jo, det tror jag om det införs. Men myndigheterna sitter inte i positionen att förstå hur stöden ramlar in i bolagen. De har inte riktigt insyn i värdekedjan. De vill förstås inte att företag ska kunna utnyttja systemet och få mer stöd än man borde. Men det går inte att sätta ett tak på exempelvis Scandic och straffa dem bara för att de är ett stort bolag.

Det är många i restaurang- och hotellbranschen som är arga och de vill ha mer riktade stöd. 

– Det är det jag menar.

Det borde alltså vara mer riktade stöd. 

– Ja. Nu håller vi på med myndighetsutövning. Det är inte tillräckligt många människor på  våra myndigheter som har erfarenhet från näringslivet och hur det fungerar i praktiken. De förstår hur regelverket fungerar och hur Sverige ska styras med lagar och regler och nu också med restriktioner. Men de förstår inte alltid konsekvenserna av sitt arbete. Många menar att man borde haft mer riktade åtgärder.

Hur ska de se ut då?

– Det ska jag inte ta på mig rollen att utforma. Men om jag var myndighetsperson så skulle låta mig inspireras av andra länder och vad de gör. I Belgien är man inte mer framstående än Sverige när det kommer till myndighetsutövning, men där har du pengarna på kontot efter tre dagar. Här tar det tre månader. Varför då? Ingen aning. Vi har en annan typ av kultur. Danmarks modell var mer riktad. Den kom fram snabbast i Norden. Sen följde Norge efter. Sverige har inspirerats av den. Nu kommer nästa våg. Nu krävs det ännu fler åtgärder. I Storbritannien har du haft generösa permitteringsstöd, men inget stöd från operativt resultat ner till rörelseresultatet. De har inget stöd via skatter, fastigheter och hyror. Det gäller att titta på detta i hela resultaträkningen. Det arbetet är jag rädd att man missar.

”Det finns en enorm likviditet i marknaderna.”

Vi byter spår. Det finns en tes att förklaringen till att kapitalmarknaderna och börsen går så bra under corona för att de vet att staterna kommer att fortsätta att hälla in stöd i systemet. Är det din tolkning också. 

– Ja. Man har gjort det.

Det är alltså därför börsen går bra. 

– Ja, man har stoppat in likviditet. Det finns en enorm likviditet i marknaderna. Det finns två scenarier inför framtiden. Ett är att myndigheterna blir hjältarna för att de reagerade snabbare och bättre än någonsin. Tack vare myndigheterna gick aktivitetsnivån inte ner så mycket.

Det andra scenariot är att staten gick för långt. Eller att man hade för dåligt riktade åtgärder och tog för stora lån som plågar världen under lång tid. Oavsett vilket scenario vi ska tala om i framtiden så är det bättre än passivitet. Myndigheterna har varit aktiva. De förstår att ekonomisk aktivitet är det som skapar välstånd. Det skapar arbete. Sysselsättning skapar trygghet. Då klarar sig familjerna och barnen går till skolan på morgonen och det är positivt.

Hur var det tidigare?

– Om du jämför detta med början på nittiotalet, då fanns det politiker som menade att dessa samband inte fanns. Det fanns en mindre grad av kunskap om hur detta hänger ihop. Detta har utvecklats under de trettio år som jag har varit med. Det har blivit en attitydförändring. Men att begära att myndigheterna ska förstå exakt vilka stödåtgärder på à la carten som de ska välja… Det kan man inte begära.

Men en sak som påverkar är när man skapar likviditet i bankerna och företagen, skapas investeringsmöjligheter och då stiger börsen. Och då fortsätter folk att konsumera och köpa bilar och folk tycker att de har det ganska bra.

”Världsekonomin är i princip tillbaka och svensk exportindustri är tillbaka.”

Så vi har det bättre än vi förstår, eller?

– Nordeas chefsekonom Annika Winsth sa på vår hotellmarknadsdag att världsekonomin är i princip tillbaka och svensk exportindustri är tillbaka. Det präglar inte dig och dina kollegor, vad ni skriver om. Ni skriver om the dark side, men hon menar att det ser mycket bättre ut än vad journalisterna skriver om. Vi har ingen anledning att tro att Annika Winsth inte har rätt för det brukar hon ha. De svenska exportindustrin har studsat tillbaka. Det är bara att vänta in att restriktionerna hävs i Q1 och Q2 2021 och sen ska väl det här bli ganska bra.

Hennes take är att hotell- och besöksnäringen bara är 2-3 procent i Sverige. Det var ganska tufft för oss i reseindustrin att höra det eftersom vi har haft bilden att vi har varit lokomotivet i samhället. Det visar sig att så var det inte. Håller du med? 

– Hon säger att tre procent av aktivitetsnivån och fem procent av jobben är besöksnäringen. Jag vet inte exakt vad hon utgår ifrån, men i världen är det tio procent och på väg mot elva. Men det är säkert så att i Sverige har besöksnäringen en mindre roll än i Frankrike och Spanien. Det är helt uppenbart. Antalet börsnoterade bolag i vår sektor är ganska få. Det är bara två där uppe som är med och bråkar och får myndighetsuppmärksamhet.

Varför är det så?

– Vi har ingen struktur för att bli en stor industri, vi är alldeles för fragmenterade. Det är kanske branschens fundamentala styrka att vi är småskaliga, men det leder till problem när våra frågor ska diskuteras. Vi får inte riktigt plats, men när Volvo kommer fram så och säger: “så här är det” och då hörs inte vi. Därför har du en viktig roll att förmedla detta och se till att dina artiklar citeras på Dagens Industri.

Vi lämnar detta. I våras sa du att det skulle bli en återhämtning i höst. Var du för optimistisk i våras?

– Nej, det som har brustit är ju restriktionerna, inte efterfrågan. Det såg bra ut i september efter en stark sommar. Vår bransch har marginaliserat sig själv och säger att det var en kort återhämtning. Regionala städer i Norden ökade från 20 procent till 60 procents beläggning på tre veckor i somras när restriktionerna lättades. Det var en sensationell utveckling som få branscher kan mäta sig med. Det är en enorm bekräftelse på kraften i individuellt fritidsresande när tillfälle ges. Det har få talat om. Vi försöker hela tiden visa de kurvorna. Efter sommaren gick fritidsresandet ner. Då var beläggningsgraden – trots att stora företag hade restriktioner – högre än förväntat. I regionala städer i Tyskland, Storbritannien och Norden låg beläggningsgraden på mellan 45 och 55 procent. Storbritannien hade trots Brexit en beläggning på 55 procent in i september trots att bara två segment var öppna. Det fanns inga fotbollsturister och inga möten. Det var inget internationellt resande, inga mässor.. Ändå hade regionala städer som Brighton, Liverpool och Manchester 55 procents beläggning. När jag säger detta i Storbritannien blir människor överraskade eftersom alla sitter i London. De är nedsläckta och jobbar hemifrån. Liknande mönster fanns i Tyskland, de var uppe på 50 procent. Det var sensationellt bra skulle jag vilja säga. Norden var på väg mot samma nivåer. Hade vi inte fått restriktionerna hade det fjärde kvartalet blivit betydligt bättre än de flesta hade trott. För oss som arbetar mest med analys av alla i vår sektor så skapar det en stark framtidstro.

Det worst case-scenario som kan drabba fastighetsbranschen när operatörerna ställer in sina betalningar har redan drabbat flygbranschen och speciellt Norwegian. Den gamla ledningen och de ursprungliga ägarna med grundaren Björn Kjos i spetsen fasades när de inte kunde betala sin skulder. Idag ägs Norwegian av en grupp leasingbolag och sina gamla kreditgivare. Deras främsta intresse är inte att Norwegians kunder utan att behålla de faktiska flygplanen. När efterfrågan på flygresor kommer igång globalt är det troligt att Norwegians stora flotta sprids över världen. Men Anders Nissen tror inte att samma utveckling kommer att ske i hotellbranschen. Det är nämligen stor skillnad på flygresenärer och hotellgäster.

– Det är inte troligt. Åtta personer av tio som bor på hotell i Tyskland är tyskar. 7,5 i Norden är nordiska människor. I UK är det samma siffror. I Frankrike är det 8 av 10. Den inhemska marknaden är stark och det inhemska resandet är väldigt starkt. Det sker numera oftast med tåg och bil. Detta gör att flygbranschen drabbas hårdare av krisen. De har inrikesflyg, men mest internationella flygningar. Till det kommer hållbarhetstrenden. Det leder till att människor väljer andra sätt än flyg när de reser. Jag har kompisar, fransmän som jag jobbar med, som ringde mig i somras. De skulle åka till Marseille, någon skulle gifta sig och de fick inget hotell. Det var helt fullt. De undrade vad händer? Det var ju fransmän som var där. Det var bara franska bilar.

Varför var det så?

– Den här trenden är intressant. Många människor säger att de åkte bara dit för att inte de fick åka någon annanstans. Ja, jo. Men analysen måste inledas med att folk börjar att resa. Det är det första. De andra steget är vart? Inom landet eftersom det är det enda man får. Hur blir det då i framtiden? Det finns mycket som tyder på att inhemskt resande kommer att bli totalt dominant. Det är det största segmentet. Mycket av dagens affärskultur handlar om att plocka hem affären. När jag tidigare köpte kostymer förr i tiden vilket jag inte gör så ofta. Du har aldrig sett mig i kostym tror jag.

Nej. 

– Då gjorde jag det via en indisk kontakt som kom hit två gånger om året. Jag brukade träffa honom en gång om året och sen tog det åtta veckor innan kostymen dök upp. Nu går jag till min handlare i Täby. Tidigare när man skulle äta middag med hustrun en fredagskväll så skulle man alltid åka in till city. Nej, nu åker jag inom Täby eller inom Djursholm. Man är närmare och mer lokal. Inhemsk konsumtion kommer att få en fördel. Det är trendigt och genuint. Detta är den viktigaste drivkraften för hotell. Detta innebär att det inhemska resandet kommer att fortsätta att utvecklas väl under lång tid så fort restriktionerna går ner. Men det internationella resandet kommer att ta lång tid att återhämta sig. Man måste göra olika prognoser, en för det internationella resandet och en för inhemska resandet.

Du sa när vi sågs sist att du hade en stridskassa på 4,5 miljarder. 

– Det sa jag inte.

Det sa du visst. 

– När sa jag det?

Minns inte exakt. Men jag sa 3,5 miljard och då svarade du 4,5. 

– Då har vi inte talats vid sedan i juni.

Det låter rimligt. 

– Kassan är 5,3 miljarder per sista september. Vi har fått ytterligare finansiering under året. Ny finansiering. Trots att vi har hundar. Känn på den, Viggo. Vi har 5,3 miljarder i det vi kallar likvida medel och outnyttjade kreditfaciliteter. Vi investerar mycket i våra hotell. Kassan används, men den kommer att räcka länge.

Förra gången pratade vi om förvärv av hotell. Har det blivit några sådana?

– Nej. Det är inte meningen heller. Vi har tre fokusområden: respond, restart och reinvent. Restart handlar om hur man hanterar den akuta fas som vi har nu. Respond handlar om att skapa likviditet och att ha en modell för att bedöma marknadsläget.. Hur drar vi ner våra kostnader? Där är vi nu. Restart är bland annat det vi avhandlade på hotellmarknadsdagen. Pandox kan göra prognoser som ingen annan kan. De stora aktörerna på vår marknad måste kunna säga något om framtiden. Det vore ju märkligt om Ericsson och Volvo inte kunde uttala sig om sina delområden. Vi tycker att vi är en stor aktör inom vårt område och gör våra prognoser. Det var jättekul att många deltog på vår hotellmarknadsdag. Jag har fått en massa mejl från människor som har mindre hotellverksamheter. De tackar för informationen. “Den hade vi inte tidigare. Kan du dela?” Klart att vi gör det. Men restart är inte vårt fokus. Det är här och nu, respond. Vårt tredje fokus är: “Reinvent – what’s next”. Det visade vi också på hotellmarknadsdagen. Det är konsumenttrender. Men vårt fokus just nu är “stay alive”. Vi ska använda våra pengar på ett klokt sätt och vakta kronorna. How much cash do you have? är en av de viktigaste frågorna från kapitalmarknaden. Det gör att vi inte tittar på några förvärv.

Inte ens i Köpenhamn där det finns så mycket överkapacitet just nu? Du har inte varit och tittat på några hotell där alltså?

– Jag har tittat på massvis av hotell i Köpenhamn, men inte för att köpa dem. Det är som det är. Men en organisation som Pandox kan ställa om otroligt snabbt. Vi är snabbfotade och snabbrörliga. En viktig del av vårt arbete är intelligens, att samla och strukturera information. Att samtala med människor i vårt stora nätverk, vi har ett fantastiskt nätverk. Att hela tiden vara uppdaterad i viktiga frågor. Det innebär att om något skulle hända i vår omvärld som skapar nya förutsättningar då kommer vi att kunna röra oss väldigt snabbt. Vår styrelse är också snabbfotad. Men vi ser inte det än.

Hotellexperten i London var den mest intressanta på Pandoxdagen. Han sa att spannet mellan de som går bra och de som går dåligt har ökat. Förr var det fullsatt ner till sextio procent. Nu är det från 80 procent ner till 20 procent. Och ibland är det helt tomt. Varför har det blivit så med beläggningsgraden? 

– Det har alltid vår strategi i Pandox. Vi har successivt byggt upp en inhemsk portfölj och avstått från en internationell. 84 procent av vår portfölj är inhemsk eller regional. Bara 16 procent är internationell.

Pratar du om gäster nu? 

– Mätt i antal rum. Hur mycket kommer från det internationella segmentet och hur mycket kommer från det nationella och hur mycket kommer från det som är mittemellan. Stockholm är en regional stad. Vi som bor här vill alltid att Stockholm ska vara en internationell stad, men detta är en skandinavisk stad. Den största. Vi ska vara stolta över det. Men Stockholm drivs framför allt av inhemsk trafik och de nordiska länderna. Vi har internationella gäster, men många är bjudna till Stockholm av svenskar. Detta är en stark trend. När det inhemska och privata fritidsresandet är drivande blir resort-hotell som är lätta att nå med bil eller tåg väldigt attraktiva. För två år sedan var det cityhotell i internationella städer som du flög till som var de mest populära. Det har blivit en förändring i människors mindset. Kommer detta att bestå? Det får vi se.

”Men när marknaden kommer tillbaka så kommer affärshotellen att fyllas upp igen.”

De stora affärshotellen mitt i city känns just nu väldigt osexiga. Radisson på Vasagatan, At Six och Clarion Sign till exempel. Det är standardiserade rum och det enda man får är hotelldöden. Vad tror vi om utvecklingen för dessa hotell? 

– Här måste man tänka på syftet. När du åker till London för att jobba då ska du bo nära ditt jobb för det är ett helvete att ta sig runt i stan. Förmodligen tycker människor på besök samma sak när de är i Stockholm. Ska du arbeta i Kista så bor du gärna i det klustret och inte inne i city. Du vill inte ut på morgonen och åka genom köer. Av det följer att hotellen ser ut på ett speciellt sätt. Det är kanske så att de hotell som är mer independent och lite busiga blir lite mer populära, men de har inte högre lönsamhet. Men när marknaden kommer tillbaka så kommer affärshotellen att fyllas upp igen.

Kommer detta verkligen att ske? En tredjedel av alla affärsresor ska ju ersättas med videomöten. Du tror inte att detta kommer att påverka de stora affärshotell i speciellt stor utsträckning? 

– Det som kommer att påverkas direkt är att det blir bättre uppkoppling på hotellen. Du kan ha videomöten direkt på hotellen. Har du en verksamhet där du är van att åka tjugo man från Sverige, tjugo man från Danmark och tjugo man från Norge till exempelvis Köpenhamn på ett stort möte. Nu blir det istället tre regionala möten på olika hotell och sen kopplar man upp sig mot ett ställe exempelvis Köpenhamn om man har huvudkontoret där.

Det är klart att vi måste ha fysiska möten. Kommer de vara exakt på samma sätt som innan? Nej. Blir det mer videomöten? Ja. Men du kan inte driva nya projekt och hålla på med kundmöten på video. Det får blir interna möten. Det har vi redan i Pandox. Vår mötestelefon här på bordet i vårt konferensrum har vi tuggat sönder genom åren under våra uppföljningsmöten. Men sen måste man ut.

Experten i London sa också att Grand Hôtel i Stockholm har fått ett lyft. Du var ju skeptisk till…

– Det var jag som sa att Grand Hôtel har fått ett lyft. Nu ska vi inte blanda ihop grejerna.

Vad kände du då när ett hotell som du inte äger har fått ett lyft? Grand är ju ett destinations-lyx-resort-hotell. Om man jämför detta med de lite tråkiga affärshotellen… Kommer de senare att bli mer lyxiga…

– Kanske. Det har uppstått ett nytt segment: staycation. De som turistar i sitt land. Det är sådana som du och jag. Människor med hög lön åkte förr till London eller Amsterdam. Nu väljer man att stanna i sitt hemland. “Men vi måste resa och göra något kul.” Om man då väljer Stockholm väljer man independent hotell med hög service som är mycket dyrare. Men då får du flärden och ett spa, ett gym och en stor bar mitt i city. Det segmentet har exploderat. Det har stärkts under den här perioden. Det är delvis nytt. Det är inte oväntat.

Vad innebär detta för Pandox?

– I någon mån har vi dessa typer av hotell. Vi har några stora resorthotell i städer som Bryssel, Montreal och Manchester, men de är ganska få. Men att dessa hotell skulle skapa mer affärer och bli mer lönsamma än ett midmarket hotell i en svensk regionstad… det blir de inte. Dessa hotell är dyra att köpa och de kräver väldigt stora investeringar hela tiden. Det gör hotellen intressanta att bo på. Vad av detta kan jag locka in i mina mer inhemska hotell? Men så stannar man där. Det är tillbaka till samma fråga som alltid i hotellbranschen. Lyx tycks man alltid gilla och det ska man alltid äga. När det kommer ut ett sånt hotell till försäljning blir det hur dyrt som helst och då brukar vi avstå. Men kommer det ut ett bra fullservice hotell i Karlstad eller Jönköping eller Swindon eller Karlsruhe så är det ganska få som tycker det är kul och då brukar vi köpa till bra pris. Och sen ligger vi i marknaden och tuggar på i många år med god lönsamhet. När vi köpte den brittiska hotellkedjan Jurys Inn så blev jag intervjuad av BBC. Reportern, som förmodligen gått i skola i London och bott där hela sitt liv och bara hade polare i London, frågade mig:

“Varför köper du detta?”

Jag svarade att vi köper en position vi inte hade kunnat hoppas på i Storbritannien. Det är motsvarande Accor eller Scandic, fast i UK. Det är fantastiskt och det som är mest fantastiska är att Jurys Inn inte har hotell i London city.

“Va”, säger han i direktsändning.

“Ja”, säger jag. “Det vet du väl att tillväxten i regionala städer i Storbritannien  har varit dubbelt så hög som i London city.” Då tittar han på mig och sedan sneglar han på sin kompis som nickar. “Det var nytt för mig,” säger han.

De bästa affärerna görs i regionala städer. Man köper på bättre avkastningskrav. Och där man kan hitta bra samarbeten och bättre positioner om man äger några av de bästa hotellen. I regionala städer tillförs normalt också mindre ny kapacitet vilket gör att man får bättre och mer stabil business. I en internationell storstad går det väldigt mycket upp och ner. Det man missar i  regionala städer är att man blir bjuden på färre premiärer, men det går inte Anders NIssen på ändå.

Du står emot fåfängan. 

– Jag tror inte att jag har det så högt upp på min lista.

Det tar sig säkert andra uttryck. 

– Det gör den säkert.