Annons:

Premium

Rapport från en pressresa i Venedig

Travel News chefredaktör Viggo Cavling flög till världens vackraste stad för att inspektera på Norwegian Cruise Lines nya skepp Norwegian Prima. Här är hans rapport.

Det första som händer när vi kommer fram till hotell S:t Regis, ett Marriott-hotell med utsikt över Grand Canal ett stenkast från Markusplatsen,är att vi slussas in i kön till covid-test. Kön rör sig långsamt och jag pratar med en norsk journalistkollega och en dito från New York. 

Min nyfunna amerikanska vän Donna berättar om det läget 2022 i New York för turism. 

– Det är mycket våld i tunnelbanan. Hemlösa psykiskt sjuka kan börja bråka med dig när du väntar på tåget om du tittar på dem och det kan sluta med att de kastar ner dig på spåret. Midtown är ganska igenbommat. Man trodde att de som jobbade på sina kontor skulle komma tillbaka efter pandemin, men det har de inte gjort vilket har lett till att många restauranger har bommat igen. Stadsdelen känns övergiven. 

Kan det verkligen stämma i världens häftigaste stad undrar jag, men min kollega som bor i Queens fortsätter att berätta:

– Men det gäller inte hela Manhattan, Greenwich Village, Soho, Upper West och Upper East är precis som innan. 

Hon hoppas att Eric Adams, New Yorks nya borgmästare som har ett förflutet som polis, ska ta tag i situationen. Min nya vän, Donna, har bott i staden länge och sett den stiga upp ur slummen på åttiotalet, men nu tror hon på en återgång till gamla dystra tider. 

Detta är en smula overkligt för mig som de senaste åren pratat om New York som det nya Vasastan. Alltså världens tråkigaste bostadsområde för människor med lite för mycket pengar och fritid. 

Min norska kollega berättar att hon haft covid för tre veckor sedan och troligen har det fortfarande. Jag undrar vad som händer om hon åker fast. Själv är jag inte det minsta orolig, jag mår utmärkt och är trippelvaccinerad. 

En tunn pinne trycks upp i min näsa och kvinnan som håller i stickan säger till mig att slappna av. Det går sådär. Men efter några sekunders snurrande i mina näsborrar är hon nöjd och jag kan checka in på rum 3514. Tyvärr ingen utsikt över kanalen, men bakom hustaken skönjer jag Markusplatsen. 

Det ringer i telefonen.

Mitt test är positivt. 

Kan jag komma ner och göra ett test till. 

Självklar ja. Ni har förstås blandat ihop mitt test med min norska kollegas. 

Samma sak en gång till och samma resultat. 

Positiv. 

Jag skickas tillbaka till mitt rum och missar middagen på Harrys Bar, restaurangen som blivit legendarisk efter det att Ernest Hemingway skrev om den i sin bok om Venedig. Som kompensation får jag beställa vad jag vill från Room service. Ber om en hamburgare och en flaska lokalt vitt vin. 25 minuter senare får jag maten jag önskar och en flaska vitt vin från Nya Zeeland.

Nästa morgon kommer två rödklädda personer in på mitt rum för en ny test. Ny pinne upp i näsan och denna gång är jag… negativ. 

Okej. Då börjar det officiella programmet. 

Taxibåt till ett galleri där konstnären, Peeta som även gjort målningarna på NCL:s nya skepp Norwegian Prima ska berätta om sitt arbete. Det ska också bjudas på lunch, rätter som kommer att serveras ombord på Primas tolv restauranger. 6 miljoner dollar har investerats i konsten ombord som består av abstrakta målningar och skulpturer Alexander Krivosheiw. 

Den senare konstnären berättar en smäktande historia om att han när han hade lite pengar plockade ihop skrot och skräp i sin ateljé och skapade ett konstverk som en yngre släkting uppskattade mycket. De verk som kommer på Prima är i samma anda. De abstrakta målningarna som hänger på väggarna ser ut att vara skapade i en dator. Man kan titta på dem länge och följa olika linjer, men något budskap mer än att vara häftiga och snygga på väggen uppfattar jag inte. Detta är konst efter postmodernismen, den vill inget annat än att vara lagom snygg. Jag undrar om man kommer att kunna köpa konsten ombord, men får veta att den är permanent. Däremot förmedlar de gärna kontakt med konstnären och att man kan köpa direkt av honom eller hans gallerist. 

Maten som serveras är elegant och snyggt presenterad på tallriken, men än återstår en del innan allt smakar gott och ja, jag uppskattar varm mat väldigt mycket. 

Speciellt i en stad som Venedig efter vintern. Solen lyser, men stadens tunga hus av marmor och kalla hav andas fortfarande ut vinterns isande kyla. 

En nyhet är att man nu kommer att erbjuda indisk mat ombord. Till detta får vi utmärkta viner. Lunchen avslutas med fem olika efterrätter. Hade jag ätit upp alla hade jag rullat ut och ner i taxibåten. 

Vi fortsätter till varvet som just nu håller på att färdigställa Norwegian Prima. Det blir en bussresa på motorvägen in till fastlandet. För att inte bli skadade ombord har vi alla fått svarta skyddsskor. När vi kliver av bussen får vi vita hjälmar. Alla har förstås också stärkta munskydd av modell LK-008. De i Sverige slappa blå skydden är inte godkända på exempelvis restauranger och ombord på flygplan. Munskydden gör att vi alla ser ut som en skock fåglar tillhörande samma familj som Mange i Rocky-serien. 

Skeppet är gigantiskt, 295 meter långt och knappt 20 våningar högt. Kostnad: € 800,000,000. Vi delas upp i två grupper och leds av en guide som pratar i en megafon som fungerar hjälpligt. (Självfallet har han tunna eleganta italienska skor på fötterna.) 

Katy Perry och Harry Sommer, vd på NCL.

Det är 14 veckor tills båten ska lämna varvet och färdas mot sitt dop i Reykjavik. Någon vecka senare släpps nyheten att Katy Perry ska bli fartygets gudmor och hålla i dopet.

Det är för en lekman som mig omöjligt att förstå hur man ska hinna bli klara i tid. I taket hänger tusentals ledningar, deras samlade längd…

Har du redan Premium? .

Läs vidare med Premium

Ingår

  • Exklusiva analyser och sammanställningar av data för branchen
  • Unika intervjuer med reseindustrins viktigaste makthavare
  • Artiklar med tips och råd om hur du blir effektiv i ditt arbete
  • Och mycket, mycket mer!

Köp Premium