Lediga jobb
Inget innehåll
Europeiska kommissionen vill skärpa reglerna för statligt stöd till flygplatser och flygbolag. I ett nytt förslag till riktlinjer föreslås att flygplatser med fler än en miljon passagerare per år inte längre ska kunna få driftsstöd från staten.
Samtidigt vill kommissionen sänka gränsen för investeringsstöd. I dag kan flygplatser med upp till fem miljoner passagerare få stöd till investeringar, men i framtiden föreslås gränsen bli tre miljoner passagerare.
Förslaget är en del av EU:s översyn av de så kallade Aviation Guidelines – regelverket som styr hur medlemsländer får stötta regionala flygplatser ekonomiskt.
Flygplatser med mellan 500 000 och en miljon passagerare anses enligt kommissionen på sikt kunna bära sina egna kostnader, men föreslås ändå kunna få fortsatt driftsstöd under en femårig övergångsperiod. De allra minsta flygplatserna, under 500 000 passagerare per år, ska däremot fortsatt betraktas som berättigade till stöd eftersom de anses viktiga för regional tillgänglighet.
Bakgrunden är att EU vill minska beroendet av offentliga subventioner och samtidigt begränsa konkurrenssnedvridning mellan flygplatser. Klimat- och hållbarhetsfrågor väger också tyngre i den nya översynen än när dagens regler infördes 2014.
Förslaget kan få stor betydelse för regionalflyget i Norden, där många mindre och medelstora flygplatser fortfarande är beroende av offentligt stöd efter pandemin och nedgången i inrikestrafiken.
Flera europeiska länder med långa avstånd och begränsade alternativ till flyget, däribland Sverige och Finland, väntas argumentera för fortsatt flexibilitet i regelverket. Länder med stark höghastighetsjärnväg har samtidigt drivit på för hårdare begränsningar av flygplatsstöden.
Även flygbolag påverkas indirekt eftersom många regionala och lågprislinjer bygger på att mindre flygplatser kan erbjuda rabatterade avgifter eller annan offentlig finansiering.
Kommissionen har nu öppnat en remissrunda där flygplatser, flygbolag, medlemsländer och branschorganisationer kan lämna synpunkter fram till den 11 juni. De nya riktlinjerna väntas träda i kraft från 2027.
Aron Backström är ny Chief Commercial Officer på Swedavia med uppdraget att locka kunder till Arlanda: ”Sverige har efter covid hamnat i den absoluta botten av tillgänglighet i Europa.”
Air France och SNCF utökar sitt Train+Air-samarbete till samtliga Ouigo-tåg som trafikerar Paris-Charles de Gaulle. Det innebär att resenärer nu kan kombinera höghastighetståg och flyg på en och samma biljett från 27 järnvägsstationer till Air Frances hubb på CDG.
Condor etablerar sig på Stockholm Arlanda flygplats i maj 2027. Det tyska flygbolaget kommer att trafikera Frankfurt Airport (FRA) två gånger om dagen.
Tre av Kristdemokraternas ministrar får lämna riksdagen efter valet. Bland dem finns civilminister Erik Slottner och infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson – två politiker som under mandatperioden haft frågor med stor betydelse för resebranschen på sina bord.
Sverige behöver ett samlat ansvar för besöksnäringen. Det bör en ny regering ordna, anser SRF:s vd Didrik von Seth.
SAS nya lounge i Köpenhamn är inte bara en fråga om fler kvadratmeter och bättre service. För SAS kommersiella chef Paul Verhagen handlar satsningen framför allt om att möta de mest frekventa resenärerna – och göra Köpenhamn till ett starkare nav för dem.
Resesöksajten Avionero noteras på marknadsplatsen Spotlight. ”Vi har redan det AI-baserade system som hela branschen söker”, säger vd:n och grundaren Lars Kristensson.
Arlandas svaga återhämtning efter pandemin innebär fler mellanlandningar och längre restider för svenska affärsresenärer. Stockholms Handelskammare pekar samtidigt ut företagens och myndigheternas resepolicyer som en del av problemet.
Wizz Air vill växa kraftigt de kommande åren. Målet är 335 flygplan, 127 miljoner passagerare och 10 miljarder euro i omsättning 2030. Men på kort sikt trycker lågprisflygbolaget på bromsen.
Air France-KLM försöker ta hem kampen om TAP genom att erbjuda den portugisiska staten aktier i den egna flygkoncernen. Upplägget skulle ge Portugal fortsatt ekonomiskt inflytande – inte bara över TAP, utan även över Air France-KLM.