Lediga jobb
Inget innehåll
Debatt: Flyg
"Vi vill att Swedavia öppet redovisar hur man har analyserat avgiftsförändringarnas effekter på konkurrensen mellan Arlanda och Bromma," skriver Jens Harrysson, Anna Petre och Henrik Svensson.
När statliga Swedavia sänker avgifterna på Arlanda samtidigt som man kraftigt höjer dem på Bromma är det svårt att se hur detta bidrar till konkurrens på lika villkor. Än mer anmärkningsvärt är att Swedavias egen ledning samtidigt uttalar sig om Brommas framtid som om flygplatsens öde redan vore avgjort. Vem ska egentligen bestämma var människor vill flyga, resenärerna eller det statliga flygplatsbolaget?
Från den 1 januari 2027 inför Swedavia en ny avgiftsmodell som får stora konsekvenser för flygande bolag och konkurrensen inom svenskt inrikesflyg.
På Arlanda sänks passageraravgiften från 91 till 81 kronor. På Bromma höjs samma avgift från 128 till 154 kronor. Det innebär att passageraravgiften på Bromma blir 90 procent högre än på Arlanda.
Utöver detta inför Swedavia ett nytt Hub Incentive-program på Arlanda, där flygbolag som uppfyller vissa villkor kan få i genomsnitt 40 procents ytterligare rabatt på passagerar- och startavgifter. Någon motsvarande rabatt erbjuds inte på Bromma. Därmed riskerar den redan stora avgiftsskillnaden att öka ytterligare. Hur kan ett statligt flygplatsbolag motivera detta?
Detta sker samtidigt som Swedavia säger sig vilja stimulera det svenska inrikesflyget.
Varför ska ett statligt flygplatsbolag aktivt skapa ekonomiska fördelar för trafik till den ena Stockholmsflygplatsen, samtidigt som man försämrar förutsättningarna för trafik till den andra?
Vi har full förståelse för Arlandas betydelse som internationellt nav. Sverige behöver en välfungerande storflygplats med goda förbindelser till omvärlden.
Men det ena behöver inte utesluta det andra.
Bromma fyller en annan funktion. Det är en stadsnära flygplats som erbjuder snabba och effektiva resor, inte minst för affärsresenärer och människor som behöver resa mellan Stockholm och landets regioner.
För många resenärer är det inte antalet internationella anslutningar som avgör vilken flygplats de föredrar. Det är den totala restiden, tillgängligheten och hur enkelt det är att ta sig från dörr till dörr.
Det är just här Bromma har sin styrka.
Vi möter resenärer som aktivt efterfrågar Bromma som alternativ till Arlanda. Den efterfrågan borde tas på allvar och ges möjlighet att utvecklas på kommersiella villkor.
Det är viktigt att poängtera att vi gillar konkurrens och kundens valmöjlighet att från våra flygplatser kunna välja Arlanda eller Bromma. Det skapar fler avgångar, fler passagerare och därigenom ökade intäkter till flygplatserna.
Swedavias avgiftsmodell riskerar att göra det svårare för flygbolag att erbjuda det alternativ som dessa kunder efterfrågar.
Swedavia beskriver själv sitt uppdrag som att driva och utveckla flygplatserna i det nationella basutbudet och bidra till ökad tillgänglighet för Sverige och landets regioner. Bolaget redovisar också att dess verksamhet ska följas upp utifrån bland annat tillgänglighet och hur transportsystemet fungerar för medborgare och näringsliv.
I Swedavias egen organisationsbeskrivning återfinns Bromma dessutom bland de internationella flygplatserna, medan Malmö och Visby klassificeras som regionala flygplatser. Oavsett organisatorisk indelning är frågan densamma: Hur rimmar uppdraget att driva och utveckla flygplatser med en avgiftsmodell som gör det svårare att konkurrera på Bromma och offentliga uttalanden som avråder flygbolag från att satsa där?
Det handlar inte om att varje flygplats måste ha identiska avgifter. Skillnader kan ha sakliga kostnadsförklaringar. Men när samma statliga bolag både beslutar om villkoren och uttalar sig till förmån för att trafik flyttas från en av dess egna flygplatser till en annan, krävs särskild transparens. Någonstans går en tydlig gräns mellan att utveckla ett flygplatssystem och att aktivt försvåra konkurrensen för aktörer på Bromma.
I en artikel i Travel News, 2/11, beskriver Swedavias kommersiella chef Bromma som en flygplats som lever på lånad tid.
På frågan om vad han vill säga till bolagen som trafikerar Bromma blir svaret att de bör komma till Arlanda och hjälpa till att bygga ett starkt nav.
Vi finner dessa uttalanden djupt problematiska.
Swedavia är ett statligt ägt bolag med ansvar för både Arlanda och Bromma. Bolagets företrädare bör därför vara särskilt medvetna om vilken signal deras uttalanden skickar till flygbolag, investerare, företag och resenärer.
Hur ska ett flygbolag våga investera i nya linjer, marknadsföring och långsiktiga kundrelationer på Bromma om flygplatsens egen huvudman offentligt signalerar att framtiden redan är utstakad? Såvitt vi känner till är det fortsatt 2038 som gäller för en eventuell stängning och inget annat är från ägarna kommunicerat.
Sådana uttalanden riskerar att skapa just den osäkerhet som sedan används som argument för att flygplatsen saknar framtid.
Det är en utveckling vi inte kan acceptera utan att ifrågasätta den.
Svenskt inrikesflyg har genomgått en mycket svår period. Sedan 2019 har passagerarvolymerna minskat kraftigt. Flera regioner har fått försämrad tillgänglighet och flygbolag har kämpat med svag lönsamhet.
I det läget borde fokus ligga på att skapa förutsättningar för nya linjer, fler resenärer och ökad konkurrens.
Vi representerar tre bolag som tror på det svenska regionalflyget och på Brommas möjligheter, att konkurrens är bra och att fler aktörer ger fler passagerare till och från Stockholm.
Vi investerar tid, kapital och resurser för att skapa trafik som efterfrågas av både privatpersoner och näringsliv. Vi gör det med övertygelsen att ett fungerande inrikesflyg är viktigt för hela Sveriges tillgänglighet och konkurrenskraft.
Det är svårt att förstå varför Swedavia å ena sidan säger sig vilja stärka inrikesflyget, men å andra sidan inför avgiftsförändringar som riskerar att försämra konkurrensförutsättningarna för de flygbolag som väljer Bromma.
Vi vill samtidigt understryka att Swedavias generella incitamentsprogram, som erbjuds flygbolag på lika och transparenta villkor, är både positiva och viktiga för flygets utveckling. Sådana program kan stimulera nyetableringar, öka trafiken och bidra till bättre tillgänglighet. Det är därför inte incitamenten i sig vi ifrågasätter, utan när särskilda ekonomiska fördelar riktas till Arlanda samtidigt som förutsättningarna försämras för aktörer på Bromma. Att stimulera flygtrafik är bra. Att riskera att snedvrida konkurrensen mellan två statligt drivna flygplatser är något helt annat.
Om Swedavia vill stimulera inrikestrafik genom ekonomiska incitament bör man också kunna förklara varför likvärdiga möjligheter inte erbjuds flygbolag som trafikerar Bromma.
Vi vill därför att Swedavia öppet redovisar hur man har analyserat avgiftsförändringarnas effekter på konkurrensen mellan Arlanda och Bromma.
Vi vill också se en tydlig förklaring till hur bolagets ansvar som flygplatshållare går ihop med uttalanden som i praktiken uppmanar flygbolag att lämna en av de flygplatser man själv ansvarar för.
Detta måste också bli en fråga för regeringen och ansvarigt statsråd. Som ägare behöver staten klargöra om Swedavias agerande ligger i linje med bolagets uppdrag och de transportpolitiska målen. Vi efterlyser en offentlig redovisning av konkurrensanalysen och ett tydligt besked om vilka villkor som ska gälla för bolag som vill utveckla trafiken på Bromma.
Slutligen anser vi att ägaren, svenska staten, behöver säkerställa att Swedavias agerande är förenligt med målet om god tillgänglighet och väl fungerande konkurrens inom svenskt flyg.
Brommas framtid ska inte avgöras genom en kombination av höjda avgifter, selektiva rabatter och uttalanden som undergräver förtroendet för flygplatsen.
Den ska avgöras genom öppna politiska beslut, transparenta villkor och en seriös bedömning av resenärernas och näringslivets behov.
Vi tror på Bromma. Vi tror på konkurrens. Och vi tror att Sverige behöver ett inrikesflyg där resenärernas behov får väga tyngre än ett statligt bolags önskan att koncentrera trafiken till en enda flygplats.
Jens Harrysson, kommersiell chef, Skåne Aviation
Henrik Svensson, vd, Brommaflyg
Anna Petre, vd , Västflyg