Lediga jobb
Inget innehåll
Krönika: Camilla Jonsson
Svenska larm om brist på flygbränsle får rubrikerna att skena. Men bakom dramatiken finns en betydligt mer odramatisk verklighet – där inställda flyg är få, kapaciteten hög och branschen redan har anpassat sig.
Ebba Busch varnar för risk för brist på flygbränsle inför sommaren. Medierna hakar på direkt, med rubriker om hotade semesterresor och en sommar i fara.
Samtidigt säger flygbolag och researrangörer något helt annat: läget är under kontroll.
Visst, mycket kan hända. Konflikter kan eskalera. Men det kan också vara så att branschen – som faktiskt sitter närmast verkligheten – har en mer korrekt bild än alarmrubrikerna.
Kontrasten blir tydlig när man lyfter blicken från Sverige. I Norge är tongångarna betydligt lugnare.
– Tillgången är god och vi har system på plats för att hantera eventuella situationer, säger näringsminister Cecilie Myrseth.
Samtidigt pekas varningar från IEA om att Europas lager av flygbränsle kan räcka i omkring sex veckor ut som ett bevis på kris. Men sex veckor i ett globalt, dynamiskt energisystem är inte detsamma som att tankarna står tomma i juli.
Tittar man på vad som faktiskt händer i branschen blir bilden ännu mindre dramatisk.
SAS ställde in omkring 1 000 avgångar i april. Det låter mycket – tills man sätter det i relation. Det motsvarar cirka 4 procent av trafiken. 96 procent gick som planerat.
Dessutom rörde det sig främst om rutter med hög frekvens, där resenärer enkelt kunde bokas om samma dag.
Lufthansa har aviserat omkring 20 000 inställda avgångar. Även det låter dramatiskt – tills man inser att 19 av 20 flyg fortfarande lyfter som vanligt.
Är det en kris?
Eller är det en bransch som optimerar sin kapacitet i ett osäkert läge – precis som den alltid gör?
Samma logik gäller prisfrågan. Flygbränsle står normalt för runt 20 procent av flygbolagens kostnader, något mer på långlinjer. Även kraftiga prisökningar får därför en begränsad effekt på biljettpriset.
En fördubbling av bränslepriset skulle i runda tal kunna ge cirka 20 procent dyrare biljetter. Det är kännbart – men långt ifrån någon kollaps.
Ändå fortsätter spekulationerna. Experter varnar, tv-soffor fylls och osäkerheten förstärks.
Men det finns också röster som inte springer på varje boll.
– Jag är inte särskilt orolig för resandet i Europa, säger norska flyganalytikern Hans Jørgen Elnæs.
Det är svårt att se nyttan med den här typen av “kan-hända”-journalistik. I nuläget är andelen inställda flyg låg, och några dramatiska prisökningar syns inte.
Att då beskriva situationen som en kris riskerar att bli mer alarmism än analys.
Eller som Michael O’Leary uttryckte det i Ekot:
– Jag tycker att det har blivit mycket överdrivet. Nästan allt Europas jetbränsle kommer från USA, Västafrika och Norge. Det finns väldigt liten risk för leveransavbrott i Europa i sommar.
EU-parlamentariker försvarar rätten till ersättning – men förlorar striden om kostnadsfritt handbagage.
Den slutliga haverirapporten efter Air India-kraschen i Ahmedabad den 12 juni 2025 väntas försenas. Orsaken är att utredarnas analys av flygplanets motorer ännu inte är avslutad, rapporterar Reuters.
Worldticket tjuvhåller på pengar för Brommaflyg, Västflyg och Jonair. Nu överväger de att stämma det danska bolaget.
Emirates planerar att erbjuda resenärer en särskild försäkringslösning som ska garantera att de kan ta sig hem även om flygtrafiken i Mellanöstern påverkas av den geopolitiska oron.
Konkurrensen på den svenska inrikesflygmarknaden blir allt svagare. Fler linjer trafikeras av endast ett flygbolag, biljettpriserna stiger snabbare än kostnaderna för andra transportslag och det svenska inrikesflyget har fortfarande inte återhämtat sig efter pandemin.