SJ inleder nytt sparprogram efter vinstras
SJ:s vinst sjönk med över 90 procent under 2011 och nu inleder tågbolaget ett sparprogram som ska spara upp till 400 miljoner kronor per år.
År 2011 inleddes med ett kostsamt tågkaos. Merkostnaderna under det första kvartalet uppgick till 220 miljoner kronor. En förlikning med Tåg i Bergslagen kostade SJ ytterligare 150 miljoner kronor och bolagets vinst före skatt för helåret landade på 38 miljoner kronor. Det ska jämföras med vinsten om 406 miljoner kronor år 2010.
Antalet passagerare minskade också under fjolåret. På sträckan Stockholm-Malmö minskade resandet med 11 procent och på sträckan Stockholm-Göteborg med 2 procent.
– 2011 innebar tyvärr en tuff start på året både för SJ:s resenärer och medarbetare. Den stränga vintern fick också stor negativ påverkan på helårsresultat och försäljningen minskade med 8 procent. SJ:s punktlighet för hela 2011 visar på en positiv utveckling, framför allt under senare delen av året. Förberedelser inför vintern med en anpassad tidtabell och ökade marginaler har förbättrat vår leveransförmåga. Fjärrtågens punktlighet ökade från 85 procent 2010 till 88 procent 2011, säger vd Jan Forsberg.
Fjolårets fjärde kvartal var SJ:s fjärde bästa sedan bolagiseringen med en vinst före skatt på 230 miljoner kronor, trots alla inställda tåg kring jul. Under 2010 års fjärde kvartal var vinsten 17 miljoner kronor.
SJ lanserar nu ett nytt besparingsprogram som ska sänka kostnaderna med 300 till 400 miljoner kronor under de närmaste två åren. Det är framför allt organisationen som ska slimmas enligt vd Jan Forsberg, men han vill inte svara på vad det innebär i personalnedskärningar.
Staten borde börja med att sänka sitt avkastningskrav på en konstlad bolagisering av ett trafikslag som är av stor infrastrukturell betydelse men där konkurrensvillkoren är starkt beskurna p g a få parallellspår. (Motorvägar har åtminstone två körfält i vardera färdriktningen!).
Regeringen vill fortsätta att "leka affär" på låtsasmarknader skattebetalarnas pengar och konsumenternas(resenärernas) service som insats.
Observara att det är helt OK för alliansregeringen att låta Arlanda Express ha ett 40 årigt privat monopol där övervinster slussas till riskkapitalbolag i Australien och där den mest effektiva kommunikationen till Arlanda bara har en beläggning på 7-8 %. Trots den låga beläggningen tjänar det privata monopolet massor med pengar. Kanske dags att ge SJ monopol igen och se till att bolaget och gamla Banverket(Trafikverket) kan ge den service som resenärerna och skattebetalarna förtjänar.
Lösningen är ju inte monopol och mindre konkurrens, utan precis tvärt om. Mer öppna marknader och mer konkurrens.
Finns det egentligen något enda exempel där ett monopol varit bättre än konkurrens?
Finns det egentligen något enda exempel där statlig planekonomi varit bättre än marknadseknomi?
Också Arlanda Express monopol borde brytas upp. SL:s planerade pendeltåg till Arlanda är ett steg i rätt riktning.
Visst kommer ökad konkurrens att innebära att SJ får fortsätta att skära. Men andra bolag får istället möjlighet till expansion.
Vinnaren är resenären som kan se fram emot olika utbud av service och pris. Vilket i förlängningen även gynnar SJ.