Wallanderfilmerna har satt Ystad på världskartan. Redan året efter att första boken gavs ut 1991 kom de första gästerna in på turistbyrån och frågade var Wallanders hemadress Mariagatan. Sedan dess har intresset för Ystad som turistort ökat lavinartat bland annat i Tyskland och England. Detta är en av faktorerna bakom att Ystad är den hotellstad där efterfrågan växt snabbast.
Den unika statistik som Travel News tagit fram för 65 destinationer, som jämför 2012 med 2002, baserat på hotellstatistik från SCB/Tillväxtverket, visar att Ystad tillsammans med Strömstad och Nyköping har lyckats fördubbla efterfrågan på hotellrum. Ystad har bäst av dessa lyckats slå mynt av turistanstormningen. Prisnivån på hotellrum, intäkten per sålt rum, har ökat med 33 procent. Att kapacitetsökningen varit mindre än tillväxten har bidragit till de höjda priserna.
– Wallandereffekten är en av nycklarna till Ystads framgång. Även i Nyköping genererar filminspelningar hotellboende när tyska tv-team spelar in svenska serier i Sörmland för en stor tysk tv-publik, säger Göran Granhed, tidigare branschekonom på SHR, som hjälpt Travel News att ta fram statistiken.
Men framför allt har Nyköping fått draghjälp av Skavsta flygplats, där 2 miljoner passagerare varje år bidrar till en växande hotellmarknad – och hotellutbyggnad – i Stockholms periferi. Strömstads tredjeplats på listan kan kopplas till tillströmningen av shoppande norrmän.
– Över 60 procent av hotellövernattningarna görs av norrmän. Men Strömstad har inte lyckats dra nytta av detta och höja priserna, uppenbarligen är norrmännen dåliga betalare, säger Göran Granhed.
Intäkten per sålt rum i Strömstad har minskat med 10 procent under tioårsperioden, trots fördubblad efterfrågan. Att hotellkapaciteten ökat nästan lika mycket, 97 procent, har bidragit till att Strömstad inte lyckats få upp prisnivån.
I snitt har Sveriges hotell ökat antalet sålda rum med 2,9 procent per år. Från 2002 till 2012 steg hotellbranschens omsättning från 20 till 33 miljarder (inklusive restaurangverksamheten) och beläggningen från 47 till 50 procent. Revpar, intäkten per tillgängligt rum, gick upp med 24 procent i snitt och drevs i högre grad av efterfrågan än av prisökningar.
– Det är inte någon imponerande utveckling under en sådan lång tidsperiod, men hotellmarknaden har också blivit alltmer tudelad. Skillnaden mellan framgångsrika städer med stark efterfrågan och de som går tillbaka blir allt större, säger Göran Granhed.
Hotellens framgång styrs av lokala faktorer som näringslivets struktur, kommunikationer, attraktionskraft, handel och evenemang som lockar besökare. Men även destinationens kompetens och aktörernas förmåga att samordna sin marknadsföring spelar in.
Förlorare, som tappat hotellgäster under perioden, är Ronneby, Sunne, Upplands-bro, Håbo, Leksand och Hällefors. I vissa fall har hotellen lyckats anpassa sig kortsiktigt till en vikande marknad, i andra fall ger det djupare avtryck i resultaträkningen. Sunne är den destination där kundunderlaget vikit mest, 31 procent under tioårsperioden. Utvecklingen speglar det faktum att det blivit tuffare för konferensanläggningar ute i landet att klara sig.
– Sunne, som introducerade spa-konceptet i Sverige på 1990-talet, är ett exempel på att traditionella konferensorter har fått problem. Utvecklingen har varit negativ och deras satsningar har inte lett till ökat kundunderlag. Frågan är om spatrenden nu för tiden räcker till för att hålla uppe efterfrågan, säger Granhed.
Att många cityhotell trots överkapacitet på marknaden byggt ut sin konferensverksamhet och att dagkonferensanläggningar poppat upp och tagit marknadsandelar från de traditionella konferensanläggningarna under 2000-talet innebär en stor strukturell förändring.
Halmstad sticker ut som prishöjare. Även om både efterfrågan och kapaciteten legat stilla har västkuststaden lyckats öka intäkten per sålt rum rum med 46 procent under tioårsperioden. Andra orter där rumsintäkten stigit betydligt mer än efterfrågan är Kalmar, Mora, Västervik och Landskrona.
I flera regionhuvudstäder som Helsingborg, Sundsvall, Västerås, Karlstad, Örebro och Falun har efterfrågan ökat lika mycket som rikssnittet. Eftersom det inte tillkommit så många nya rum har beläggningsgraden ökat och städerna lyckats växa i sin för stora kostym från 90-talet. Därmed har det blivit bättre balans mellan tillgång och efterfrågan.
Stockholm har haft den snabbaste tillväxten av hotellrum någonsin och ökat med 60 procent under perioden. Efterfrågan har hängt med i samma höga tempo. Dock inte priserna. Intäkten per belagt rum har bara ökat 5 procent. När Stockholmshotellen haft svårt att fylla 8 500 nya hotellrum har det skapat press på intäkterna. Även de ökande distributionskostnaderna påverkar intäkterna.
– Med tanke på att Stockholmshotellen disponerar en hel armé av duktiga revenue managers med makt att styra priser är det ändå förvånande att intäkterna per belagt rum inte ökat mer, säger Göran Granhed.
Ny kapacitet på väg in lär inte göra det lättare för Stockholmshotellen framöver.
Andelen sålda rum i Stockholm, Göteborg och Malmöregionen har tillsammans ökat från 42 till 47 procent under perioden. 60 procent av de 18 000 nya hotellrummen finns i storstadsregionerna och främst är det hotell med över 100 rum som tillkommit.
Intresset för att investera i hotell har varit på topp en lång tid och med låga räntor har mången hotellkalkyl gått att räkna hem under 2000-talet, som tidigare ansågs omöjlig. Bygg- och fastighetsbolag tycks föredra att bygga hotell där lönsamheten uppfattas som högre framför bostäder som ger förluster. Dessutom finns det gott om centralt belägna kontorslokaler som kan konverteras till hotell, inte minst i tider när vakansgraden stiger. Stockholm har av denna anledning fått ett 20-tal nya hotell med över 2 000 rum under perioden.
Ett 20-tal destinationer sticker ut som speciellt lockande för hotellinvesterare i statistiken (se blåmarkerade destinationer i grafiken). De har alla en högre tillväxt än Sverigesnittet, minst 3 procent per år.
På landsorten är investeringsviljan däremot betydligt lägre och etableringströskeln hög. På ett flertal av de undersökta orterna har efterfrågan varit oförändrad eller svagt vikande. När över hälften av rummen står tomma varje dag slocknar intresset för att investera. Men i orter där efterfrågan väntas öka i framtiden lever även investeringsviljan kvar, som i Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund, Umeå, Luleå och Örnsköldsvik.
