Fenomenet Goodjet har onekligen röjt upp damm i branschen. Gammal smolk som många inom ”etablissemanget” arbetar hårt för att sopa under mattan. Att lågkostnadsnischen givit sig in i inrikesflygets pulsåder med lågkostnadsprinciper har visat sig inte ske ostraffat – inte minst från affärsresebyråerna.
Goodjet har fått gott om utrymme i media och huvudfokus kring problemet har mest handlat om trasslet med ägare och transportör. Den allmänt tvekande attityd som resebyråledet har haft till Goodjet bidrog sannolikt till en svag start. Goodjet misstog sig å andra sidan på styrkan i resebyråns relation till affärskunderna. Företagens behov av att konsolidera sina inköp via ett resekonto för att uppnå ökad effektivitet och ha en resebyrå som bokar ”resepolicy-godkända” tjänsteresor, är både inarbetat och svårt att slå isär.
Tröskeln är uppenbarligen hög för nyetablerade flygbolag. Inte nog med att uppstarten är kapitalslukande, paradoxalt nog är resebyråbranschen avvaktande och svår att övertyga.
Ökad konkurrens och en mångfald av producenter borde gynna den ”nya” affärsresebyrån, det vill säga den som ger sig ut för att vara kundens oberoende resekonsult. Hanteringen av Goodjet blir därför en trovärdighetsfråga bland dem som tar ut ett arvode för att hjälpa kunden till det bästa alternativet. Självklart var inte Goodjet det naturliga i alla lägen, sett utifrån tid och pris. Men Goodjet hann heller inte bli den ”naturliga” produkten i resebyråns bassortiment redan från sin första dag.
Det fanns resebyråer som tog chansen att bevisa sin neutralitet genom att stötta Goodjet från första dagen – men de hör tyvärr till undantagen.
Företeelsen Goodjet behövs! Det är säkert en tidsfråga innan en ny liknande aktör dyker upp på de lönsammaste sträckorna. Frågan är om resebyråerna då är beredda att ta sitt ansvar.
Lambros Andreasson
Travel managementkonsult