Infrastrukturavsnittet är skrivet av Lars Hultkrantz. Numer pensionerad professor boende i Karlskoga där han är kommunpolitiker för liberalerna. Han doktorerade i nationalekonomi 1982 på Handelshögskolan i Stockholm och har därefter innehaft ett antal professurer på olika platser runtom i Sverige. Senast i Örebro. Hultkrantz är inte rädd för att ta kontroversiell ställning i olika frågor. På 80-talet var han djupt engagerad i skogspolitiken och decenniet efter i fisket. Två branscher med ålderdomliga strukturer som behövde en genomlysning och de fick de genom Hultkrantz försorg. Det ställningstagande som gjorde att Hultkrantz fick uppdraget att hantera kommissionens infrastrukturavsnitt ligger något närmare i tiden. 2009 ingick han i utredningen för nya höghastighetsbanor. Han reserverade sig och menade att de inte var samhällsekonomiska lönsamma.

En sådan person passar Stockholms handelskammare. Handelskammaren är nämligen för flyg och mot tåg. Varför? Jo, även med höghastighetsbanor kommer Stockholm ligga runt tre timmar bortom Köpenhamn. I en järnvägsbaserad trafikstruktur kommer Greater Copenhagen att bli ”Capital of Scandinavia” (nu har ju Greater Copenhagen, där alltså Skåne ingår blivit något tilltufsat av Corona-viruset som på några dagar skapade en virtuell Berlinmur rakt igenom den dynamiska regionen). Även SJ har talat om Greater Copenhagen som Skandinaviens nya nav. Tåget gör lite tillspetsat Stockholm till den sista utposten mot vildmarken sett ur ett Europaperspektiv

Alla vi som då och då passerar Stockholms infarter med bil vet att det är Stockholm som är ”Capital of Scandinavia”, eller i alla fall hemskt gärna vill vara det. För denna vision är flyget och en utbyggnad av Arlanda av vital betydelse. Visserligen är Kastrup större än Stockholm idag, men med en massiv utbyggnad av Arlanda och en satsning på svenskt inrikesflyg (vars peak nåddes redan 1990) kan Arlanda kanske gå om Kastrup som Skandinaviens största flygplats. Sverige har trots allt tio miljoner invånare och kan vi få alla dem att resa via Arlanda borde vi ju kunna knäcka Kastrup. Får Stockholm fler avgångar med flyg till och från den stora världen kommer Stockholm upplevas som mer centralt och lättillgängligt än Köpenhamn.

Det är därför inte förvånande att kommissionen kommer fram till slutsatserna att flyget bör värnas, inte minst de regionala flygplatserna och att satsningen på höghastighetsbanor läggs på is.

Uppfattningen att inte bygga höghastighetsbanor är alltså densamma som Handelskammaren hade innan pandemin. Andra, som tidigare har varit för är nu med en pandemi snarast ännu mer för. Detta är helt logiskt eftersom höghastighetsbanorna är närmast en religiös fråga som speglar var och ens idé om ett gott samhälle. Så är det med religiösa fundamentalister. Varje hagelstorm, gräshoppsinvasion eller meteoritnedslag blir inte ett skäl att ifrågasätta den religiösa övertygelsen. Tvärtom, händelsen tolkas alltid som ytterligare ett bevis på den tillbedda gudens sanna existens.

Personligen anser jag att om vi ska ha höghastighetsbanor är det banan mellan just Stockholmsregionen och Greater Copenhagen (och vidare ut i Europa) som är viktigast. Med en snabb Fehmarn Bält-förbindelse och till exempel nattåg i 250 km/h kan det bli en ”game changer”. En halvtimme snabbare restid till Göteborg ritar däremot inte om några Europa-kartor.

Kommissionens tankar runt vägtrafiken är mer spännande. Hur ska kollektivtrafiken utformas för att långsiktigt kännas smittosäker? Den kanske mest modiga slutsatsen är att drivemedelskatten snarast bör höjas kännbart. Det är viktigt eftersom (förbränningsmotor) bilen just nu håller på att konkurrera ut kollektiva färdmedel. Ingen stor fråga för välbärgade Stockholmshushåll. Nästa bil får bli en Tesla-suv. Den gamla bilen läggs ut på Blocket och säljs till någon glesbygdsbo som är medlem i Facebook-gruppen Bensinupproret, dock utan reellt politiskt inflytande.

Frågan om elbilars beskattning tas också upp. El går ju inte att spåra och energikostnaden för en elbil är så låg som en till två kronor milen. Elbilar riskerar helt enkelt att bli för billiga, också det ett hot mot andra transportslag. För mycket biltrafik, även om de är eldrivna, kan skapa trängsel och barriärproblem i en framtid. Den nuvarande bränsleskatten måste därför ersättas med någon form av smart kilometerskatt. Elen till en elbilspark måste också kunna distribueras. Hur ska det ske? Ska vi ha elvägar och hur ska de se ut? Frågor Hultkrantz menar vi måste ta tag i snarast.

Avslutande kuriosa: I dessa Corona-tider är vi kanske många som ställt oss den obehagliga frågan: Vad är ett liv värt? Också på denna fråga har Lars Hultkrantz ett svar. 2018 utredde han detta åt Trafikverket. Hultkrantz kom fram till att ett svenskt människoliv var värt 40,5 miljoner kronor. Det var en rejäl höjning från det tidigare värdet på 24 miljoner.

Analys: Mats Nyblom