Braathens gjorde en brakförlust på
441 miljoner svenska kronor före skatt under det första
kvartalet i år, ett resultat som till och med är sämre
än de 425 miljoner kronorna bolaget hade vinstvarnat för.
Motsvarande period i fjol redovisade Braathens en förlust
på 9,6 miljoner kronor.

Omsättningen ökade under perioden med 13 procent
till 1 672 miljoner. Kabinfaktorn var 48,4 procent vilket är
en försämring med 4,8 procentenheter jämfört
med i fjol.

Den sviktande lönsamheten beror, enligt flygbolaget,
till stor del på en allt hårdare konkurrens i den
norska inrikestrafiken, färre affärsresenärer samt
den överkapaciteten som uppstod när Gardermoen öppnade
i oktober i fjol.

För att komma tillrätta med de röda siffrorna
har Braathens lagt ett tufft sparpaket som ska förbättra
resultatet med 800 miljoner kronor före utgången av
år 2001. Paketet omfattar såväl anställningsstopp,
effektivisering av verksamheten som nedläggning av flyglinjer.

– Vi lägger ner olönsamma linjer som inte är
strategiska för vårt totala flygprogram, till exempel
utlandsrutter som Malaga, Alicante och London. Däremot kommer
inte linjen Oslo-Stockholm att påverkas av neddragningarna,
säger Frode Geitvik, informationsdirektör på Braathens.

Braathens Malmö Aviation visar en stark utveckling på
linjerna från Bromma till Göteborg och Malmö,
medan trafiken från Arlanda till norra Sverige fortfarande
går dåligt, enligt Frode Geitvik.

Inte heller hos allianspartnern KLM finns anledning att jubla.
Förlusten före skatt för fjärde kvartalet
(januari-mars) blev 717 miljoner kronor. Omsättningen minskade
med 3,5 procent till

12 336 miljoner kronor.

Vinsten före skatt för helåret 98/98 sjönk
med 1 miljard kronor till 2,4 miljarder. Kabinfaktorn sjönk
med 2,7 procentenheter till 75,1 procent.

Även British Airways resultat före skatt rasade
för verksamhetsåret 98/99, som blev bolagets sämsta
sedan början av 1990-talet. Vinsten stannade på 3,1
miljarder kronor, vilket är mer än en halvering jämfört
med året före. Enligt British Airways koncernchef,
Robert Ayling beror vinstraset till stor del på att bolaget
förlorat resenärer i business class och första
klass. Därför investeras 2,8 miljarder kronor för
att locka tillbaka affärsresenären. Bland annat ska
sängar installeras i affärsklass på långdistansflygningarna.

Finnair skilde sig inte från mängden utan redovisade
också ett kraftigt försvagat resultat. Koncernens resultat
före skatt föll med 28 procent till 677 miljoner kronor.
Den fem veckor långa flygledarstrejken som lamslog all inrikestrafik
i Finland beräknas ha orsakat ett inkomstfall på cirka
67-75 miljoner kronor. Det finska flygbolaget ökade dock
sin kabinfaktor med drygt en procentenhet till 72,3 procent.

 
TN 6/99