”Riksbanken står inför en historisk upprevidering av inflationsprognosen, vilket enligt vår bedömning kommer att leda till en omsvängning av penningpolitiken”

Kriget i Ukraina skakar om hela ekonomin. Från långa tider med låg inflation och låga räntor pekar nu allt på att bilden förändras. I Swedbanks senaste prognos som presenteras i dag tror man på återkommande räntehöjningar det kommande året.

”Riksbanken står inför en historisk upprevidering av inflationsprognosen, vilket enligt vår bedömning kommer att leda till en omsvängning av penningpolitiken”, skriver de. 

Swedbanks prognos är att Riksbanken höjer räntan redan i april i år, vilket följs av ytterligare fem höjningar vid varje nästkommande penningpolitiska möte. Det innebär att svenska korträntor kommer att stiga snabbt under kommande 12 månader.

De förväntar sig att reporäntan i början av 2023 är på 1,5 procent mot dagens nollränta. Boräntorna väntas nästan dubbleras under samma tid från 1,43 till 2,6 procent. För hushållen betyder de att mer pengar går till lån och mindre till konsumtion.

De globala livsmedelspriserna stiger samtidigt i den snabbaste takten någonsin. Kriget får förödande inverkningar på försörjningskedjorna i ”kornboden” vid Svarta havet, de globala handelsflödena begränsas med växande hot om brist på varor som vete och matolja. Matpriserna som steg redan innan kriget började stiger nu enligt FN:s index över världskostnader med ytterligare 13 procent förra månaden.

Ukrainas hamnar är stängda och många fartyg undviker regionen, som står för ungefär en fjärdedel av all spannmålshandel. 

Ökade energi- och leder också till ökade livsmedelskostnader.

Effekterna märks allra mest i fattiga länder där matvaror utgör en stor del av konsumenternas kostnader när priserna för baslivsmedel som bröd skjuter i höjden. FN:s livsmedelsprogram sa nyligen att dyra basvaror i importberoende länder i Mellanöstern och Nordafrika sätter människors motståndskraft vid en ”brytpunkt”.

Kostnadsökningar riskerar utan åtgärd att driva över 40 miljoner fler människor ytterligare till extrem fattigdom, enligt en analys som publicerades förra månaden av tankesmedjan Center for Global Development.