Enligt en rapport från Ideaworks tjänade 53 flygbolag sammanlagt 27,1 miljarder dollar på dessa så kallade ancillary revenues, en fördubbling sedan 2009. Lågkostnadsbolagen gick i bräschen och tog betalt för tilläggstjänster. Nu har trenden spritt sig till nätverksbolagen, som börjat bryta ut tilläggstjänster och ta betalt för dem.
Under paneldebatten ”Ancillary Services – Are You in Control?” på ACTE Stockholms septemberseminarium konstaterades att svaret på frågan är nej, sett ifrån företagens synvinkel. Utvecklingen av ancillary revenues gör det svårare för företagen att jämföra och få kontroll över de totala resekostnaderna. Svårast är det på flygresor inrikes och inom Europa, menar Yves Galimidi, global inköpare av resor på Ikea.
– Vår resepolicy säger att resenären ska välja den billigaste biljetten inom ekonomiklass. Men när flygbolagen tar betalt för olika tilläggstjänster på olika sätt är risken att den billigaste biljetten inte är billigast i slutändan. De jämför inte äpplen med äpplen.
Han gillar inte heller när nätverksbolagen bryter ut tjänster och tar betalt för dem – utan att sänka priset. Ancillary revenues kommer snart också sprida sig till long haul, tror Toby Joseph, försäljningschef på Easyjet. Han ser två typer av beteenden, lågkostnadsbolag som börjar lägga till tjänster i biljettpriset för att anpassa sig till affärsresenärerna och nätverksbolagen som bryter ut tjänster för att kunna konkurrera med lågkostnadsbolagens priser.
– Vår drivkraft är att ha transparens och det är inte rätt att de 80 procent, som inte vill ha med sig någon väska, ska betala för de 20 procent som vill det. Distributionskanaler, som Amadeus och andra gds:er, borde driva utvecklingen mot bättre jämförbarhet för företagen, säger han.
Men Amadeus Scandinavias marknadsdirektör Annabeth Bergqvist menar att det inte är helt enkelt för gds:erna.
– Vill ni att det ska gå att jämföra äpplen med äpplen, måste ni ha jämförbara äpplen. I dag kan ett flygbolag kalla bagage för luggage och ett annat excess baggage, ett tillåter väskor på 15 kilo och ett annat 23 kilo.
Inom hotellnäringen är det inte lika komplicerat. För några år sedan var det vanligare att gästerna fick betala extra för tjänster som till exempel wi-fi och parkering.
– De senaste åren, kanske på grund av finansiella krisen och trycket på hotellmarknaden, har de större hotellkedjorna börjat lyssna på travel managernas önskemål om full kontroll på kostnaderna. Vi kan ge speciella företagspriser efter företagets behov och volymer, sa Jan Birkelund, försäljningschef Accor Scandinavia & Finland.
